De bästa filmerna under 2011
Russinredaktionen har utsett sina favoriter från filmåret 2011
Kungens kaffeflickor, Persbrandt blir castad som Tolkien-dvärg, SAAB biter i gräset och Usama fastnade med skägget i den amerikanska brevlådan. 2011 var bjudit på många nyheter, men vi på Russin.nu fokuserar förstås på filmnyheterna. Vi tittar nu tillbaka på ett händelserikt år. Russin-redaktionen älskar film, med de älskar också sina familjer, andra gubbintressen och kanske i viss mån sina jobb. Därför hinner vi inte se den mängden film vi kanske skulle önskat. Brist därför inte ut i gråt om inte din favvorulle från 2011 inte återfinns här. Vi har förmodligen inte sett den (eller så kanske den helt enkelt inte var så himla bra). Så häll upp en god whisky, parkera häcken bekvämt framför datorn och njut av russin.nu:s favoriter från året som nyss passerat.
... och vinnarna är:
1. Black Swan (Darren Aronofsky)
"Visst gör det ont när kroppar brister" rubricerade Johan Lindahl sin recension av "Black Swan" här på russin.nu. Och i Darren Aronofskys senaste film är det både knoppar och kroppar som brister i det alltför ambitiösa balett-stjärnskottet Ninas liv. En hypnotisk och fängslande psykologisk thriller där prestationsångest och paranoia alltmer tar över, efter en livs chans på huvudrollen i Svansjön. Aronofsky går från klarhet till klarhet, oavsett genre, och ser man på russin-redaktionens personliga favoriter råder det ingen tvekan om att "Black Swan" är årets bästa film.
2. 127 timmar (Danny Boyle)
Boken som "127" timmar bygger på heter "Between a Rock and a Hard Place", ett utryck som uppkom på tidigt 1900-tal och innebär att man står inför ett val med två ofördelaktiga utgångar. När det gäller Aron Ralstons självupplevda historia så är det förstås dubbeltydigt, då han ju faktiskt
var fångad mellan en sten och ett hårt ställe. James Franco spelar Ralston som råkar ut för en till synes osannolik olycka där han, mitt ute i Utah-öknen, kläms fast mot en bergvägg av en stor stenbumling och inte kan ta sig loss. Danny Boyle fokuserar på helt rätt saker i sin film, vilket gör att en bok som verkat ofilmbar, ändå blev väldigt gripande och väldigt lyckad.
3. Never let me go (Mark Romanek)
Tre vänner på ett brittisk internat växer upp, och brottas med känslor de har för varandra och den mörka hemligheten om vad som väntar dem i framtiden. Mark Romanek, som tidigare regisserat Robin Williams-thrillern "One Hour Photo" har än en gång skapat en minnesvärd film, den här gången baserad på en bok av Kazuo Ishiguro, som dessvärre inte fick riktigt fotfäste på biograferna men som kommer leva kvar länge i minnet för de som ändå väljer att ta del av den gripande historien.
4. Winter´s Bone (Debra Granik)
Namnet Jennifer Lawrence har varit på mångas läppar i år, då hon glänst i så vitt skilda filmer som "X-men: First Class" och "Winter´s Bone". Nästa år lär inte bli annorlunda då hon spelar huvudrollen i "Hunger Games" baserat på den populära boken av Suzanne Lawrence. "Winter´s Bone" är en film som skildrar fattigt folk på den amerikanska lantbygden, och även om det gjorts många gånger förr inom den amerikanska independent-filmen, så har "Winter's Bone" en solid historia och miljöer som suger in en i filmens värld och vägrar släppa taget. Jennifer Lawrence, som spelar en 17-åring som tvingats bli vuxen i förtid för sina småsyskons skull, är helt suverän.
PERSONLIGA FAVORITER
Här får Russins fem recensenter med egna ord förklara just vad som var riktigt bra, eller riktigt dålig bland filmerna från 2011.
Årets bästa enligt Anders Lindahl
1. "127 timmar"
Under ett år präglat av väntan på och välkomnande av ny bebbe blir inte bara biobesöken extra få; långfilmstittandet hemmavid ersätts också alltsom oftast av TV-serier i behändigt box eller ondemand-format. Några sevärda filmer lyckades jag dock se, varav en på äkta biograf (under Göteborg International Film Festival): "127 timmar" gav mig en kick jag inte hade vågat hoppas på, trots sittplatsen allra längst fram, allra längst till vänster. Eller på grund av den...
2. "The Tree of Life"
"The Tree of Life" är en långsam historia med löjligt höga ambitioner, som har fräckheten att tro sig vara värd tittarens dyrbara tid. Tron är befogad. Terrence Malick har gjort sitt mästerverk.
3. "Winter's Bone"
Egentligen är den dramatiska kurvan lite skev. Egentligen försöker trailern sälja in "Winter's Bone" som en thriller av en typ den inte är. Egentligen. Men vad bra den är, ändå. Och vad bra skådisarna är. Inte minst Jennifer Lawrence.
Bubblare:
"The King's Speech", "Trolljägaren", "Exit Through the Gift Shop"
Årets bästa enligt Andreas Hallgren
1. "Black Swan"
En dansande Natalie Portman och en lika dansant kamera leder oss på vägen från fin ankunge till svart svan i Darren Aronofskys film om spirande psykisk sjukdom. Balett har aldrig sett värre ut på film, på ett bra sätt.
2. "Harry Potter 8 1/2"
är förvisso bara en halv film, men det är i alla fall den bättre hälften. Det är också avslutningen på ett tio år långt filmäventyr i JK Rowlings magiska värld. Serien har haft toppar och dalar under vägen, men avslutningen är både värdig och passande.
3. ”The King´s Speech”
"Kungen, mikrofonen och logopeden" hette den visst i C.S. Lewis version, men Tom Hooper, Colin Firth och Geoffrey Rush gör det historiska dramat om regenten som överkommer sina röstsvårigheter minst lika spännande, och brittiskt, som någonsin Narnia varit.
Bubblare:
"Tinker Tailor Soldier Spy"
Jag har inte hunnit se den tyvärr, men jag har gott hopp om att den i sådana fall hamnat på årsbästalistan. Så en bubbel-placering får det bli i osett skick.
"Prinsessan Mononoke"
"Lejonkungen" kanske inte nödvändigtvis hade behövt en comeback i 3D-version under året, men en annan animerad film var ett kärt återseende på bioduken, nämligen Hayao Miyazakis "Prinsessan Mononoke" från 1997.
Mest ogenomtänkt:
"Pirates of the Caribbean: I främmande farvatten"
Det började som en åktur på ett nöjesfält, blev en riktigt underhållande första film följd av några mindre bra uppföljare och slutar i en variant som är lika upphetsande som "Farfars bilar". Årets piratfilm saknar story, humor, känsla och, ja, i princip det mesta, vilket är trist med tanke på hur bra det en gång var.
Årets bästa enligt Christer Lundevall
1. "Black Swan"
Otäckt och störigt värre. Natalie dominerar tillsammans med Mila Kunis.
2. "Trolljägaren"
Lite vek här och där, men på det hela taget en riktigt underhållande upplevelse.
3. "Trassel"
Skönaste Disney-rullen på ett bra tag, med skön Indiana-matiné-feeling.
Bubblare:
"The Silent House"
Det är inte så ofta man slänger in en bra uruguayansk skräckfilm i DVD-spelaren. The Silent House är årets skräckupplevelse!
"Catfish"
Otroligt intressant och spännande dokumentär.
Årets bästa enligt Johan Hultgren
1. "Black Swan"
Wow, jag får nog gå tillbaka till "Mulholland Drive" från 2001 för att hitta en film som trollband mig på samma härliga sätt som "Black Swan". Ett långsamt krypande vansinne ackompanjerat av ett fyrverkeri av visuella stordåd och mäktig musik. Utan minsta tvekan den bästa filmen i år och kommer troligtvis ligga högt även när det är dags att summera årtiondets bästa filmer.
2. "Winter´s Bone"
Skönt att se en amerikansk independent-rulle som faktiskt har en story, en riktning och tydlig karaktärsmotivation. Jennifer Lawrence briljerar i rollen som ansvarstyngd 17-åring som måste rädda sin familj från att hamna på bar backe. Kul också att se Laura Palmer från "Twin Peaks" igen (Sheryl Lee i en liten biroll).
3. "X-men: First Class"
Bland alla superhjältefilmer som besudlat bioduken på senare tid, t.ex "Thor" och "Green Lantern", så är det skönt att det kommer en film som visar var skåpet ska stå. En "prequel" till de tidigare "X-men"-filmerna som faktiskt slår sina föregångare på fingrarna. Trovärdiga karaktärer, mycket starka och engagerande skådespelarinsatser från James McAvoy, Michael Fassbender och Jennifer Lawrence och framför allt ett riktigt starkt och originellt manus där 60-talets Kuba-kris agerar kuliss för mutantkrigen.
Bubblare:
"Enter the Void"
Gaspar Noé är en sann visionär och har gjort en påfrestande men rysligt originell och snygg film.
"Melancholia"
Inte den storslagna återhämtning från jobbiga "Antichrist" jag hoppats på, men icke desto mindre väldigt sevärd.
"Contagion"
Steven Soderbergh i registolen tar livet av kändisar på löpande band i denna fängslande film om en sjukdom som hotar jordens befolkning.
Årets bästa enligt Johan Lindahl
1. "Never Let Me Go"
Massivt melankolisk och mycket mänsklig film som kan tyckas dölja sitt verkliga ärende, eller genre, eller sanna natur i stort. Men den öppnar sig i extremt väl avvägd takt och understryker vad som är viktigt i livet; enkelt uttryckt: ta vara på den tid du har. Och det gör den på ett slutligen nästan osannolikt gripande sätt.
2. "Black Swan"
Handlar det om ännu en klichespäckad skildring av självdestruktiva unga kvinnor i karriären? Jag har faktiskt hört den kritiken luftas. Men om det här är klyschor så är de slående suggestivt iscensatta. Jakten på perfektion, samt vad hårt yttre och inre tryck i extrema fall kan leda till, fångas i en alltmer brutal balettskröna med fasansfull finish.
3. "The Adjustment Bureau"
Har vi en fri vilja? Är ödet något statiskt eller flexibelt? Filmen bollar med existentiella frågeställningar på ett lekfullt sätt och ändå finns lika mycket substans att analysera som i exempelvis von Triers pallplatskonkurrent “Melancholia”. Häftig Hollywood-underhållning utan särskilt stora behov av justeringar.
Bubblare:
"Melancholia", "Inside Job", "Four Lions"
© Johan Hultgren2011-12-31