Trolljägaren (2010)
"Det är ingen bra idé att följa efter mig"
Senare års erfarenheter har lärt mig förknippa norsk genrefilm med koncept som låtit roligare på papperet än de var på skärmen eller duken. Nazistzombies, onda lantisar ... inte fullt så intressant eller lustigt som man kunde tro. Gangsterfilmen "Izzat" funkade fint i och för sig, men 'en norsk mockumentär om troll' är ju precis en sådan där snabbeskrivning som man alltså har anledning att känna sig lite skeptisk mot.
Men den här gången funkar det. "Trolljägaren" är riktigt bra. Den lyckas vara både komisk, häftig och lite spännande, ofta samtidigt. Även i de mest absurda infallen håller man färgen. Att den handlar om troll lär väl inte komma som en överraskning för någon. Att trollen ser riktigt bra ut, infuskade i "Blair Witch"-handkamerabilder (dock i HD), kanske du också redan fått veta. Att filmen faktiskt har stämning och inte minst en lysande trolljägare i titelrollen (spelad av kontroversielle komikern Otto Jespersen) var information som hade undsluppit åtminstone mig innan tittningen.
De tre mediaeleverna känner inte till Hans yrke när de förföljer honom bland fjordar och campingplatser utan tror att han är en tjuvskytt (eller "krypskytt" som svenska textningen hävdar). Under intensiva omständigheter inser de att de antingen kommit en komplett galning eller något fantastiskt intressant på spåren. Hans är först avvisande men gör till synes på ett inspirerat infall en kovändning. Plötsligt berättar han allt och låter dem följa med på hans uppdrag i den specialbestyckade, illa tilltygade Land Rovern. Hans utstrålning, krasst konstaterande stil och 'ännu-en-dag-på-jobbet'-attityd vad som än händer, är klockrena när han delger dem statshemligheter som han av ganska småaktiga skäl plötsligt inte längre tänker hålla hemliga.
Här byggs en nordisk "Men in Black"-myt med många roande detaljer ("Det där kanske ser ut som vanliga kraftledningar, men...") och ungefär samma goda humör men kanske en hundradel av budgeten. Den hundradelen används väldigt väl, kan jag rapportera. Trollen har förrädiskt fåniga namn och något sagoboksbarnsligt över sig men är också livsfarliga, även om de lika gärna äter sten som människor eller får. De är alltifrån stora till väldigt stora och samtidigt som Hans uppmanar ungdomarna att glömma allt de läst i sagorna av Asbjørnsen och Moe (som tydligen alla norrmän vuxit upp med) så är många av myterna sanna. Kristna människor ogillar de starkt, de spricker eller blir till sten i solljus, och dumma - det är de. Hans har sett en som försökt äta upp sin egen svans, vilket slutade med att den rullade som ett hjul nerför fjället.
Jag var på väg att skriva något om att de övernyttjar de dramatiska landskapen en smula, men det är väl knappt möjligt när jag tänker efter. Om norska turistbyrån skulle vara en stor sponsor så må väl det vara hänt (en mer nogräknad skribent än jag hade tagit reda på fakta här, men jag är inte säker på att jag vill veta). Det är dock långt ifrån bara solglitter över fjordarna och vidderna. Mulna himlar över campingplatserna och det för berättelsen så viktiga nattmörkret håller vykortsfaran på avstånd.
En mockumentär är det alltså, komplett med textinformation i början och slutet för att stärka myten. Det innebär vissa regler, som de omsorgsfullt följer och ofta använder till sin fördel, inklusive hårda, fragmentariska klipp. Istället för filmmusik hör vi snuttar från radion i de ofta återkommande men mysiga 'åkscenerna' och när det blir spännande ute på fältet räcker det med tunga ljudeffekter för att skapa så mycket nerv som det är möjligt med tanke på temat.
"Trolljägaren" lyckas därför att man kör ett numera ganska vanligt koncept, moderniserandet av myterna, på ett konsekvent och genomarbetat sätt. Huvudroller och biroller funkar bra och Hans själv är så bra som någon kan vara när man spelar med sådan behärskning. Och för att den ofta är rolig men inte flamsig. Och för att den är full med farliga troll!
© Anders Lindahl
2011-07-09
Tack till SF Video för recensionsexemplar
DVD / Blu-ray
Mer "Blair Witch" är det inte än att BD är att föredra. På Blu-rayutgåvan ligger också en bunt extramaterial, inklusive det i skräckgenren extra vanliga inslaget Bloopers.
Originaltitel: Trolljegeren
Norge, 2010
Regi: André Øvredal
Med: Otto Jespersen, Glenn Erland Tosterud, Tomas Alf Larsen, Johanna Mørck
Genre: Komedi, Sci-fi, Skräck, Äventyr
Hemmabio: 2011-07-06
Teman: Dokumentärfilmningen som gick fel
Ingår i följande teman
