ER - The Complete Fifth Season (1998)

Mellanakt i medicinarfabriken

Bortskämd, jag? Det är i alla fall något med starten av femte säsongen som känns behärskad och lite väl rutinartad jämfört med vad som kommit innan. Kanske laddar man upp inför den dramatiska vändning som ska vara årets chock för publiken. En av de drivande karaktärerna från början kommer att försvinna. Vem det är avslöjas rakt ut på DVD-omslaget, men jag håller tyst av ren princip, eller vad det nu är. Fortfarande är det högklassigt drama, men utan de där riktigt explosiva kvaliteterna från framförallt de första säsongerna. Eller också är det den ackumulerade effekten av att nu ha sett alldeles för många gamla avsnitt i snabb följd som fått omdömet att kortslutas...

Och så en liten gardering: inte så liten, förresten... Krafter utanför min kontroll har gjort att disc nr tre i paketet saknades. I stället fanns två exemplar av den första, vilket tog mig alldeles för länge att upptäcka och därmed svårare att rätta till, enligt marknadens järnhårda lag. Det innebär att jag inte kunnat se de sex sista avsnitten. Men hur göra om jag nu ska behålla kontinuiteten i detta mitt självpåtagna missionsuppdrag? Helt enkelt hoppa över den här omgången tillsvidare, eller skriva en recension med bifogad reservation? Det blev, som ni märker, svarsalternativ nummer två.

En del nyheter väntar; bland annat den ambitiösa men ibland överimpulsiva läkarpraktikanten Lucy Knight (Kellie Martin). Hon ska mentoreras av själve Dr Carter, som borde ha sin egen första tid i relativt färskt minne, men hans pedagogik lämnar en del övrigt att önska. Hon är ivrig att vara till lags och inte visa svagheter, medan han inte håller kollen på vad hon verkligen lärt sig, och snart krävs konfrontationer i klass med Carters och Bentons under tidigare år. Brittiska kirurgen Liz Corday (Alex Kingston) som kom in ifjol, förlorar sin sponsring men accepterar själv ett år som praktikant för att få stanna kvar på stället. Inte minst på grund av en nära relation till Benton, som dock distraheras av upptäckten att hans son Reece är döv.

Kerry Weaver vill gärna avancera till fast chef på avdelningen och inte bara fylla funktionen medan administrationen grubblar över vilken stjärna de vill rekrytera till posten utifrån. Gradvis har hon så här dags också antagit mer mänskliga drag och är inte längre bara den där petimetern som andra skämtar om bakom ryggen. Mark Greene börjar bli mer harmonisk och tar på sig en del spännande extrauppgifter, medan Doug Ross blir officiellt anställd som barnläkare men fortsätter att göra upp sin egen regelbok. Bland annat. Det händer saker, absolut. Det händer bara inte med samma schwung och chockverkan längre, åtminstone inte första halvan. Pulsen är jämn, men rusar varken iväg eller sackar för att koncentrera sig mer på någon enskild individ under någon period. Showen har etablerat sig, hittat sin form, men ger intrycket av att ha lagt sig lite för tryggt tillrätta i den vetskapen. Det känns också som om fler intressanta småtrådtestar lämnas lösa eller svischar förbi utan att tas tillvara och byggas ut till något mer djupgående.

Men jag kan inte säga annat än att den jobbar sig fram mot fler urladdningar där saker ställs på sin spets. Och den dryge men skicklige kirurgen Romano (Paul McCrane) blir en alltmer etablerad surkart att stå ut med för kollegerna - främst Corday. Intressant är hur serien ständigt återkommer till hur etnisk tillhörighet påverkar samhället och relationerna mellan individer. Det visar sig bland annat i romansen mellan Benton och Corday, där deras skilda bakgrunder stör kommunikationen, men även hur patienter bemöts och hur personalen sedan utvärderar egna reaktioner och eventuellt förhastade omdömen. Cityakuten i sig är en smältdegel och speglar befolkningssammansättningen i en metropol som Chicago.

Brasklappen inte förglömd; lite av en mellansäsong i korridorerna, men obligatorisk för alla hårdnackade fans och alla som vill se ett av TV-seriehistoriens mer omtalade avsked. Men kolla gärna på ett tidigt stadium att ni fått med alla discar...

Trivia:
Jag har tidigare inte noterat vilka priser boxarna skrutit med, men Julianna Margulies blev i alla fall belönad för "outstanding performance by a female actor in a drama series” av Screen Actors Guild Awards 1998-99. Och det kan hon ju vara värd. Hon är fin, Julianna... Dessutom har hela ensemblen prisats i samma utdelning för ungefär samma sak. Vad det nu exakt innebär.

© Johan Lindahl
2008-04-29

DVD / Blu-ray

Nej, så här långt in i sviten har tydligen idéerna börjat ta slut vad gäller extramaterial. Här finns inte mycket av den varan att skriva hem om. Men man kan ju alltid roa sig med att läsa varningstexten på omslaget, där åldersgränsen 15 år och uppåt motiveras av brittiska censurbyrån: ”Contains strong sex references and moderate medical horror". Det kan jämföras med exempelvis tredje säsongen som innehåller "moderate language, sex references and medical horror".

Originaltitel: ER - The Complete Fifth Season
USA, 1998
Regi: Christopher Misiano Jonathan Kaplan Rod Holcomb m fl
Med: Anthony Edwards, George Clooney, Noah Wyle, Julianna Margulies, Gloria Reuben, Laura Innes, Kellie Martin, Eriq La Salle m fl

Genre: Drama, TV-serie

Relaterat: ER - The Complete Eighth Season (2001) ER - The Complete Fifteenth Season (2008) ER - The Complete First Series (1994) ER - The Complete Fourteenth Season (2007) ER - The Complete Fourth Season (1997) ER - The Complete Ninth Season (2002) ER - The Complete Second Season (1995) ER - The Complete Seventh Season (2000) ER - The Complete Sixth Season (1999) ER - The Complete Tenth Season (2003) ER - The Complete Third Season (1996) ER - The Complete Thirteenth Season (2006)

Dela |