ER - The Complete Fourth Season (1997)

Fantastiska fyran?

Fjärde säsongen inleds i flygande freeform, med ett avsnitt som faktiskt ska ha filmats och sänts direkt! Filmen i filmen är så meta-statiskt utskuren att det handlar om hur ett team från amerikansk public service-TV (jo, sådan finns i någon liten omfattning) följer arbetet på akuten, monterar in kameror i olika hörn, bär med sig andra och sedan följer händelseutvecklingen. Dessutom försöker reportern (spelad av Lisa Edelstein, senare i "House”) intervjua Dr Greene, som under det här året inte är sitt smidigaste jag. Han mår inte bra; i efterdyningarna av skilsmässan, ett par stämningar från patienter och så ett överfall på det.

Vi möter också ett par profilstarka nykomlingar den här säsongen. Brittiskan Alex Kingston som kirurgen Dr Corday tar sig snabbt in i den prestigefyllda men krävande klubben på OR, alltså operationsavdelningen. Hon och Dr Benton trampar tidigt varann på ömma tår, men samtidigt uppstår en inte oansenlig spänning. Maria Bello, senare mer etablerad i filmbranschen, kommer in på akuten som Dr Del Amico och skaffar sig en snarlik relation till Dr Carter. Och den ständiga följetongen Ross & Hathaway fortsätter. Kommer de att sluta bara snegla på varandras respektive förhållanden eller göra ett nytt försök att få ihop det?

Jeanie Boulets position som 'physician's assistant' (vad det nu blir på svenska) är hotad på grund av den ansträngda ekonomin, men får också chansen att göra en verklig insats för en cancersjuk tolvåring. Och en utomstående organisation erbjuder sig att ta över administrationen av akuten och göra den mer lönsam. Intrigerna rullar på och de avancerade medicinska utmaningarna upphör inte att fascinera. Än så länge syns inte så många svaghetstecken, även om den där känslan av totalt nyskapande som jag upplevde vid återseendet av första säsongen, den har avtagit en aning. Så här långt in handlar det om ett återkommande drama som håller en jämn, hög puls och är extremt pålitlig kvalitetsmässigt.

Avsnittet ”Fathers and Sons” där doktorerna Greene och Ross ger sig iväg till Kalifornien av personliga skäl och konfronterar sina respektive demoner, vill jag minnas att jag inte riktigt gillade när det visades i TV. Nu har det en annan resonans, vilket kanske har med åldern att göra. Min egen alltså... Annars finns de saftigaste spänningsmomenten i ”When the Bough Breaks”, där offren för en bussolycka närmast översvämmar sjukhuset; och ”Exodus” där en explosion i en kemifabrik indirekt skapar komplett kaos, när kontaminerade patienter sprider giftiga ämnen i korridorerna och hela avdelningen måste utrymmas. Dessutom går en serievåldtäktsman lös i området och offrens tillstånd får blodet att koka hos både härdade läkare och ambulansförare.

Apropå gästspel, så börjar jag undra om det fanns en pipeline från ”Cityakuten” till ”CSI” (som drog igång några år senare). Efter Marg Helgenberger och Jorja Fox (fortfarande regelbundet återkommande underläkare detta år) medverkar George Eads i ett par episoder som ambulansman. Clancy Brown brukar mest ses i skurkroller och när han visar sig här som slipad läkare och företagsledare är det naturligtvis meningen att väcka viss ambivalens; har han hederliga avsikter eller inte? Och snyggingen Mariska Hargitay gör en känslomässigt bergochdalbaneåkande nyanställd receptionist med ögon för frånskilda läkare som inte mår så bra...

Komisk avspänning? Ja, den sedan starten ständigt närvarande receptionisten Jerry (Abraham Benrubi) brukar ju stå för en hel del sådant, genom sitt ibland vacklande omdöme. Till exempel får han lära sig att inte leka med eldvapen på arbetstid. Ett par televangelister får för sig att sända direkt från sjuksängen och två konkurrerande Elvis-imitatörer kan inte sluta racka ner på varandra när de bärs in på varsin bår efter en olycka. Bland annat. Men slutackordet, i de sista minuterna av säsongen, visar på den mest tragiska sidan av vad teamet får ta del av. Det är då de måste samla ihop sig och koncentrera sig på sin viktigaste uppgift: att rädda liv. Och det förstärker en teori jag tror alltmer på: de bästa TV-serierna utgår från arbetsplatser eller andra miljöer där en brokig skara personligheter arbetar mot gemensamma mål, åtminstone ibland för ett syfte högre än de själva - alla ofrånkomliga intriger och motsättningar till trots.

© Johan Lindahl
2008-03-04

DVD / Blu-ray

”Outpatient outtakes” - det vill säga oanvända scener. Annars avsevärt mindre extramaterial än på de tidigare boxarna från Warner Brothers.

Dela |