Blogg / Nyhetsarkiv

Varför inte låta halvdant vara bra nog?

2009-03-16, Anders Lindahl

Nu, strax efter den nya "Friday 13th", är remejken på Wes Cravens omdebatterade och alternativt underskattade / överskattade "Last House on the Left" ute och det finns ånyo skäl att begrunda behovet av "uppdateringar" på samtliga skräckisar från 70-talet. Handen på hjärtat: hur många av de här kopiorna har på minsta vis tillfört något eller ens varit lika bra? Och hur många har känts lika triviala som ursprungsversionen var omskakande? Värt att notera är ju att även Cravens "original" är en slags remake. På Ingmar Bergmans "Jungfrukällan", tro't den som törs och inte redan visste. Även här är "originalet" givetvis filmen att se men Cravens 70-talare är ändå svårt att avfärda helt och på sitt sätt sevärt för den tålige.

Men borde vi börja oroa oss för att klåfringriga nykomlingar ska ge sig på de riktigt bra otäckingarna och leverera "Clockwork Orange 2010" eller en nyversion av "Den sista färden"? Och vore det så himla hemskt som jag spontant tycker?

Stephen King har en väldigt sund attityd till alla dåliga filmer som gjorts ifrån hans böcker: "inte har böckerna blivit förstörda, titta de står ju där i hyllan fortfarande", ungefär. Kanske något att försöka emulera i det här sammanhanget istället för att gnissla tänder. (Särskilt när man läser att en ny filmversion av It / Det verkar vara i faggorna... suck!)

Relaterad film: Last House on the Left

Från mörkret stiga vi mot...

2009-03-14, Johan Lindahl

- Man måste alltid jämföra,påpekade huvudpersonen Ingmar i ”Mitt liv som hund” med jämna mellanrum när misären stod grabben upp över axlarna.
Man kunde ju ha fått ett spjut rätt genom ryggen när man bara skulle korsa stadion, eller varit en rymdhund som skickats upp utan tillräckligt med mat. Nu vill amerikanska satirtidningen The Onions kulturdepartement A.V. Club påminna om att det kunde vara ännu värre än det är, trots recession och ökande arbetslöshet. De gör det genom att tipsa om 21 filmer där eländet frodas. Dit hör ”Vredens druvor” från 1940, Lars von Triers ”Dogville”, japanska ”Grave of the Fireflies”, en dos italiensk neorealism, Werner Herzog, gruvliga dokumentärer och rumänska sjukvårdsskildringar. Fint initiativ där. Fast det är klart, den avslutande argumentationen kring ”Mad Max”; att ökande hemlöshet kan leda till desperata rövarband ute på vägarna inom en snar framtid (möjligen utan dyra attiraljer som läder och kedjor) är kanske inte så uppmuntrande. Jaja, ikväll är det ju schlagerfinal... Och United kan vinna fem titlar i år. Always look on the bright side of life!

Hela listan kan begrundas här på egen risk:

Relaterad film: Dogville

Stone på scen mellan två stolar

2009-03-12, Johan Lindahl

Om folket tystnar skola stenarna ropa. Ungefär så står det på ett ställe i Bibeln. Oliver Stone verkar ta sitt namn på allvar och håller sällan tyst med sina åsikter när han får chansen att ventilera dem. Ursäkta den platta vitsen, men någon ingång måste jag ju ha... Regissören till ”Salvador”, ”JFK” och senast ”W.” (för att ta några exempel med korta behändiga titlar) sammanstrålar med redaktörerna Robert Scheer och Kasia Anderson från websajten Truthdig i universitetsmiljö, i en filmad session publicerad för några dagar sedan. Samtalet handlar bland annat om ”Wall Street” som fått förnyad aktualitet, men även om Irak och vad som ledde USA in i det kriget. Inte helt oväntat görs jämförelser mellan Vietnam på 1960-talet och senare års utrikespolitik. Regissören kritiserar också en del av kollegernas krigsskildringar ur budskapssynpunkt, som Ridley Scotts ”Black Hawk Down” och, ja, Steven Spielbergs ”Rädda menige Ryan”. Intervjuare Scheer rekommenderar "Natural Born Killers” som en tungt inlägg om mediernas funktion i samhället. Och Stone avslöjar att BluRay-versionen på väg att släppas i år är den ocensurerade variant han ville ha från början.

Det är en lång intervju uppdelad i två klipp, till synes inspelade med digitalkamera i lågupplösning och mindre fantasifulla vinklar. Dessutom till synes helt oredigerat, på gott och ont. Stone har nog inte regisserat själv, om vi säger så. Jag har ännu inte hunnit sätta i mig hela paketet, men visst är det kul med kreativa personer som verkligen tycker och vill något. Har man intresse för ämnena, så är det här absolut värt en glimt. Att det var flera år sedan Stone senast gjorde en riktigt omruskande stark film är en annan sak - med reservation för att jag ännu inte haft chansen att se den blandat bemötta ”W”.

Länk till intervjun

Vem gillar Watchmen? Svaret överraskar...

2009-03-08

Nyss premiärade Watchmen har, till ingens förvåning efter all hype, sprungit direkt upp på IMDB:s topplista, men inte alls lika högt som exempelvis "Dark Knight". Efter att ha roat mig med att skumma igenom kommentarslistan på IMDB enligt filtreringen Love /Hate (en av IMDB:s bästa, enkla idéer någonsin) tycker jag mig se ett mönster:

Folk som läst serieboken verkar gilla filmen!

Det hatiska kommentarerna verkar ofta ha att göra med filmens dysta natur och utpekade "meningslösheter" som kommer direkt ifrån Moores / Gibbons berömda och alldeles oerhört bra och ambitiösa grafiska roman. De som älskar filmen verkar förlåta de få avstegen från originalet och hyllar hur de ofilmbara bilderna mot alla odds har filmats.

Det låter ju onekligen lovande...

Relaterad film: Watchmen

Hur blev det fred i fristaden?

2009-03-08, Johan Lindahl

Staten Liberia grundades en gång i tiden av frigivna amerikanska slavar, men på senare år har landet mest uppmärksammats för ett grymt inbördeskrig. Historien om hur det fick sitt slut återberättas i den amerikanska dokumentären ”Be djävulen tillbaka till helvetet” som jag just sett inom ramen för SVT:s ”Dokument utifrån”. Vad hände? Jo, i korta drag så drog ett antal kvinnor med olika bakgrunder och religioner igång en proteströrelse byggd på fredliga demonstrationer och civil olydnad. Ett recept som faktiskt fungerat förr på sina håll, även om många som vill förändra världen i någon riktning tvivlar på effektiviteten och i stället föredrar andra mer radikala grepp (som att invadera andra länder eller kasta gatstenar omkring sig i sitt eget, bara för att ta några exempel ur högen). Här bidrog massmanifestationerna - och inslag som sexstrejk i hemmen - till att tvinga fram förhandlingar mellan stridande parter och medling med hjälp av grannländerna. Filmen varvar arkivbilder med tillbakablickande intervjuer på ett konventionellt men målande sätt, och missade ni tillfället nu kan jag rekommendera reprisen på fredag 13 mars, då i Kunskapskanalen. Ett annat alternativ är den nyinstiftade nätfunktionen SVT Play.

En tråd värd att inte tappa

2009-03-07, Johan Lindahl

Nej, man kan naturligtvis inte driva en sajt med filmer och TV-serier i centrum utan att någon gång skriva något om ”The Wire”. Själv har jag inte förrän alldeles nyligen börjat följa den från starten på DVD. Och visst är den speciell, även om den arbetar sig in i medvetandet på allvar i långsam takt - lika metodiskt som huvudpersonerna letar ledtrådar. En rolig detalj är alla små biroller spelade av bekantingar från ”Uppdrag mord”, 1990-talsserien som verkligen satte Baltimore på kartan. Och det är tydligen där som TV-poliser ska hålla sig för att verkligen vara...speciella. Däremot är ”The Wire” kanske en sådan serie som inte ska sväljas för snabbt, utan med högst ett avsnitt per dag. Ungefär som vissa böcker bör läsas varsamt, ett kapitel åt gången. Recension? Förhoppningsvis blir det av så småningom. Och sedan vidare med nästa runda...

Den man älskar agar man...

2009-02-28, Johan Lindahl

Tough love - så kanske man kan sammanfatta filosofin bakom The Golden Raspberry Awards, mer känt som Razzies. De utser helt enkelt årets värsta insatser på film och har så gjort i snart 30 år. Vid årets ceremoni blev Mike Myers komedi ”The Love Guru" rikligt belönad.
- Vi koncentrerar oss på välkända filmer med hög budget och stora namn därför att de inte har någon orsak att vara så dåliga som de är, säger Razzie-grundaren John Wilson till tidningen Guardian.
Enligt honom har anti-priserna ibland rentav räddat karriärer. Sophia Coppola gav upp skådespelandet efter "Gudfadern 3” och blev i stället en Oscar-vinnande regissör, till exempel. De flesta som ”belönas” ser det som ett tvivelaktigt nöje att ta emot trofén och är följaktligen inte där, men det finns undantag. Halle Berry höll ett parodiskt tacktal efter utmärkelsen för ”Catwoman”, vilket Wilson uppskattar. Nyfikenheten på föregivet usla filmer kan också öka intresset för dem, hävdas i Guardians artikel.
Själv kan jag för övrigt rekommendera boken ”The Official Razzie Movie Guide” från 2005 där John Wilson lustfyllt slaktar favoritkalkoner från förr och senare. Man behöver inte hålla med i alla stycken. Det är kul ändå.

Intervju med Razzie-grundaren John Wilson

Inget slut i sikte för Simpsons

2009-02-27, Anders Lindahl

DVD-aktuella Futuramafilmen "Into the wild green yonder" skulle kunna vara ett värdigt slut på serien som på senare år levt vidare i långfilmsformatet. En fortsättning är inte utesluten, men långt ifrån säker. Det finns dock inga skäl att tro att "The Simpsons" börjar närma sig vägs ände. Där några av insikterna i en CNN-intervju med Matt Groening.

Själv hade jag gärna fått veta raka motsatsen, men det är för att jag var Sveriges största Simpsonsfantast på den gamla goda tiden och tycker att 'ganska bra och skoj' inte är ett gott nog skäl att kränga ut nya avsnitt alltmedans de sant mästerliga episoderna är ett gyldene minne blott. But that's just me... Intressant intervju i alla fall!

Intervju på CNN.com

Relaterad artikel: The Simpsons uppgång och långsamma fall

Ljummare hjältar?

2009-02-27, Johan Lindahl

Första säsongen var riktigt bra. Den andra, som jag just tagit mig igenom, är inte lika myllrande och komplex, men i alla fall godtagbart spännande och med tillräckligt många öppningar för att jag ska se fram emot tredje omgången. Det handlar om ”Heroes", i en vända som troligen blev lidande av amerikanska manusstrejken när det begav sig för inte så länge sedan. De endast elva avsnitten innehåller ändå ett par nya intressanta karaktärer, som honduranska Maya med de ibland alltför svarta ögonen, och den tvetydige kostymknutten Bob (spelad av Stephen Tobolowsky, som alla känner igen men kanske inte kommer ihåg namnet på). Lite rumphugget känns det som helhet och räkna inte med en hel recension från min sida den här gången, men visst är det värt några rader i blogformat. Sämre serietidningsinspirerad underhållning än så här finns det alldeles för gott om, och vem kan tycka illa om den idealistiske tidsresenären Hiro? Viktig markering dock - har ni inte sett den första säsongen (se recensionslänk nedan) är fortsättningen bara förvirrande.

Relaterad film: Heroes - säsong 1

And the winner is...

2009-02-23, Johan Lindahl

Oscar-galan har just dragit igång igen, med en som det verkar lite nedtonad nivå av glitter och glam. Bästa birollsskådespelerska håller just på att introduceras och i all sportslighet borde jag väl annonsera mina egna små tips, så att jag efteråt kan säga ”vad var det jag sade?" eller "Ajdå”. Nu fick just Penélope Cruz det första priset i natt - och jag hade gissat fel. Men jag kan säga att jag - inte helt originellt - satsat på ”Slumdog Millionaire” som bästa film och regipriset till Danny Boyle. Övriga förutsägelser i de 'tyngsta' kategorierna? Sean Penn för bästa manliga huvudroll för ”Milk” och Kate Winslet för bästa kvinnliga i ”The Reader" (har inte sett någon av de filmerna, men man måste ju chansa lite). Heath Ledger lär väl få en postum hyllning för ”The Dark Knight" - är det någon idé att avvika från normen här? Hoppsan, där gick ett manuspris till ”Milk”. Fel igen. To Be Continued...

<< Tidigare 10 Nästa 10 >>