Minnesvärda morsor inför mors dag
I en blatant idéstöld från morgonsoffans CG Karlsson presenteras här några minnesvärda morsor på vita duken, inför den stundande morsdagen:
Alla morsorna i Föräldraskap (1989).
Ron Howards bästa film handlar både om morsor och farsor och deras avkomma, så kanske kan den också bli aktuell inför en fars dag-lista. Allra bäst bland morsorna är nog Dianne Wiest.
Jennifer Connelly i Dark Water (2005).
En hyfsat ryslig rysar-remake, men kanske framför allt ett starkt porträtt av en ensamstående morsa från Jennifer Connelly.
Cate Blanchett i The Gift (2000).
En hyfsat ryslig rysare, men kanske framför allt ett starkt porträtt av en ensamstående morsa från Cate Blanchett.
Frances McDormand i Almost Famous (2000).
2000 var ett bra år för ensamstående morsor på vita duken. "Don't take drugs" skriker Frances efter sin son när han helst av allt vill verka cool, men hon har betydligt fler nyanser än oroad och pinsam.
Ellen Page och Jennifer Garner i Juno (2007).
Den ena ska föda barnet, den andra ska ta hand om det, båda är de jättebra i en väldigt charmig film om (mestadels framtida) mödraskap.
Monstermorsan i Aliens (1986).
Dels finns det förstås ett tema om hur Ripley blir inofficiell styvmorsa till Newt i Camerons actionmästerverk, men den morsa man minns allra bäst är förstås alien-morsan på slutet.
Linda Hamilton i Terminator 2 (1991).
Vi avslutar med en Cameron-film till. För den som tycker att den egna morsan ställer hårda krav finns här en ögonöppnande jämförelse. Och mitt i tuffheten är hon ändå verkligen en övertygande morsa.
Och nej, jag har inte missat ett enda bra exempel. Jag kommer verkligen inte komma på en massa fler bra filmmorsor i samma ögonblick som jag klickar på OK. Säkert inte...