För en handfull dollar (1964)
"Vicken fajt!"
Clint Eastwood och hans poncho rider in i filmhistorien och en stad där man kan tjäna sköna slantar på att ta liv. Att han briljerar inom det arbetsområdet bevisar han strax, till dödgrävargubbens ohöljda glädje. Inom kort har han fått löning från båda de stridande parterna i ett veritabelt gängkrig på vischan, och ett lukrativt dubbelspel verkar på väg att smidigt spelas klart.
Men hur cool "gringo" än är, är han inte för cool för att göra taktiska missar och få massivt med stryk. Detta sker när han tillfälligt sänker garden i ett ögonblick av svaghet, eller som det också heter; medmänsklighet. Hans motivation till det okaraktäristiska hjältedåd som sabbar hans smarta planer är för övrigt ett smärre mästerverk i konsten "enkel men innehållsrik replik".
Kurosawas "Yojimbo" står som förebild till denna ultraklassiker som blev det stora genombrottet för både Eastwood, Morricone och Leone. Clint hade spelat cowboy på TV tidigare, men enligt vad jag läst mig till var Leones förstahandsval Charles Bronson eller Henry Fonda. Dessa var dock för dyra för hans dåvarande budget och fick dyka upp i Leones västernvärld först i "Harmonica - en hämnare".
Tur var väl det, för både Eastwood och filmhistorien. Vem vet; om han inte fått denna skjuts in i karriären kanske Clintan aldrig blivit etablerad nog att få förse oss med rullar som "De skoningslösa" och "Mystic River". Här äger han i alla fall omedelbart duken och lyckas se både livsfarlig och humoristisk ut exakt samtidigt.
Som vi senare vant oss vid hos Leone finns det också gott om tydligt utmejslade men minnesvärda bifigurer, som Baxters pragmatiska fru och den buttert rättrådige bartendern. Gian Maria Volonté som spelar värstingen Ramon fick vara skurk även i uppföljaren "För några få dollar mer" - och en kanske mer intressant sådan - men ond som få är han även här och hinner ställa till med inte mindre än två kallblodiga massakrer innan eftertexterna rullar, vilket de gör överraskande snabbt.
Med sin speltid på lite drygt en och en halv timme är "För en handfull dollar" av nödvändighet betydligt mer ekonomiskt berättad än Leones kommande epos i genren, vilket gör att samma stämning inte hinner byggas upp. Att dra till med ord som "mästerverk" känns lite överilat. Men "välförtjänt klassiker" är alls ingen överdrift, och en spännande västernfilm med både humor och grymhet är det också.
FOTNOT
Jag har alltid tyckt att det låter som om kören i inledningsmusiken sjunger "vicken fajt!".
© Anders Lindahl
2004-10-05
Originaltitel: Per un pugno di dollari
Italien, Spanien, Västtyskland, 1964
Regi: Sergio Leone
Med: Clint Eastwood, Marianne Koch, Gian Maria Volonté, Wolfgang Lukschy, Antonio Prieto, José Calvo
Genre: Action, Western
Relaterat: Den gode, den onde och den fule (1966) För några få dollar mer (1965) Harmonica - En hämnare (1968)
