Slow Horses - säsong 4 (2024)

Nya akuta hotbilder och sökande efter sanningen om det förflutna

Bombattentat i köpcenter. Där börjar fjärde säsongen av serien som varit de senaste årens mest pålitligt engagerande i sitt slag – och nästan nästan alla slag – de senaste åren. Varför? Vem? Och på vilket sätt ska de föregivet misslyckade spionerna på Slough House blandas in i leken och göra grovjobb som ingen på allvar kommer att tacka dem för den här gången heller?

River Cartwright (Jack Lowden), den i grunden handlingskraftige och talangfulle men ofta oförsiktige och otursförföljde agenten som alltid är på språng, bekymrar sig för sin farfar David (Jonathan Pryce) som varit hans mentor och förebild i livet men nu förefaller alltmer förvirrad. River har fog för sin oro, vilket manifesteras på ett chockartat sätt när säsongen knappt kommit ur startgroparna. Överhuvudtaget slösar de ingen tid på att ställa oss inför livets allvar. Samtidigt som den oförbätterlige men samtidigt sluge och beräknande slashasen/möjligen före detta superspionen (som fortfarande har instinkter över genomsnittet) Jackson Lamb, fortsätter vara Jackson Lamb. Inte den närmast överordnade någon skulle vilja ha, utom i specifika fall när du kanske just vill ha en Jackson Lamb.

En ny högre chef vid namn Claude Whelan presenteras, porträtterad av James Callis – kanske igenkänd från ”Battlestar Galactica” där han var både genialisk forskare och samtidigt lättledd, manipulerad och trots eller tack vare sina mer narcissistiska personlighetsdrag lyckades få rejält inflytande i den mänskliga kolonin som kämpade mot existentiella yttre hot. Hurdan karaktär visar han i den här kostymen? I vilket fall osar Whelan inte av djupa insikter och märkbar specialkompetens när han invigs i förhållandena på underrättelsebyrån av den rutinerade och av inte minst interna maktkamper härdade verksamhetsledaren Diana Taverner (alltid pålitliga Kristin Scott Thomas).

Två av agenterna i det förlorarstämplade kontoret vi lärt känna ganska väl vid det här laget, testar waterboarding på varandra och slår vad om gem som insats. Sådana saker händer här. En inte alltför talför ny medarbetare iklädd mörk huvtröja och allmänt bister uppsyn gör entré. Överhuvudtaget är första avsnittet en ren masterclass i hur man återintroducerar redan kända rollfigurer, skapar nya förutsättningar och något att hänga upp intrigen på och sedan vrider och vänder på alla tillgängliga stenar för att få oss att ställa frågor kring vad och varför och bli allmänt frustrerade över avsaknaden av fullständig logik, samtidigt som du redan vet att i den här serien brukar allt hänga ihop på något sätt. Bara inte alltid på det sätt man tror. Och det är därför vi fortsätter följa den. För det är det tydligen ett antal av oss som gör.

Sedan fortsätter allt med den numera bekanta blandningen av ännu en snårig intrig med lösa trådar i mängd. Jonathan Pryce får en mer central roll än tidigare när han i ett förvirrat tillstånd begår en handling som fungerar som katalysator för någons utflykt till Frankrike och ett antal bekymrade miner på kontoret i Slough House, såväl som i de högre sfärerna i underrättelsetjänsten. Hugo Weaving är inte heller en nykomling i branschen, men däremot i det här sammanhanget. Han utgör en mystisk, olycksbådande närvaro såsom inblandad i dramatiska händelser som rimligtvis borde passa in i någonting större. Frågan är vad – och vilka som egentligen gett honom uppdraget.

I vanlig ordning rusar det framåt mot sjätte avsnittet och ännu en hypertaggad säsongsfinal. Tredje säsongen hade den troligen den mest explosiva och nagelbitande upplösningen så långt i serien, men samtidigt den som relativt sett mest tänjde på trovärdigheten. Även den här gången ligger krutröken tät med språngmarscher och smällar som kantar konklusionen av vad som tilldragit hittills, parat med draget av diskbänksrealism som hela tiden är en del av paketet.

Samtidigt är den rödaste tråden i den här omgången hur River söker sitt förflutna, upptäcker familjehemligheter (vilket alltid är en intressant ingrediens nästan i vilket sammanhang som helst) medan han ser sin stora förebild passera en gräns där han inte längre kan vara just förebild, utan behöver skyddas från sig själv, fortfarande bitvis igenkännbar men fast i sitt eget förflutna och vilsen i nuet. I världen som den blivit.

© Johan Lindahl
2024-12-07

Originaltitel: Slow Horses - Season 4
Storbritannien/USA, 2024
Regi: Adam Randall
Skapare/show runner: Will Smith Mick Herron
Med: Gary Oldman, Jack Lowden, Kristin Scott Thomas, Jonathan Pryce, Christopher Chung, Rosalind Eleazar, James Callis, Ruth Bradley, Aimee-Ffion Edwards, Kadiff Kirwan, Joanna Scanlan, Saskia Reeves, Hugo Weaving

Genre: Drama, Thriller, TV-serie
Teman: Originalproduktion från Apple TV+

Relaterat: Slow Horses - säsong 1 (2022) Slow Horses - säsong 2 (2022) Slow Horses - säsong 3 (2023)

Ingår i följande teman

Sök