Narcos: Mexico - säsong 2 (2020)
Ännu ett spännande kapitel i en ständigt pågående berättelse
Det bara fortsätter. Det kan verka tröstlöst. Hela poängen är ju att ge en bild av en modern historia, en pågående historia som kanske kan sägas ha en början men vi absolut inte har sett slutet på. Trogna följare av serien - vilka trots allt borde vara några miljoner människor världen över - vet hur fokus har sett ut så här långt. Först ett par säsonger koncentrerade på Colombia, först med den sägenomsusade Pablo Escobar som protagonist, eller antagonist beroende på perspektiv. Sedan en vända där hans konkurrenter i Cali-kartellen (och jakten på dem) skildrades. Så en övergång till ett delvis parallellt skeende i Mexiko, hur kokainindustrin eller kanske framför allt transporten av det populära men problematiska pulvret tog fart för ett par decennier sedan.
När vi nu haft några självklara personligheter i centrum på båda sidor om lagen, som Escobar eller fjolårssäsongens amerikanske narkotikaagent Enrique ”Kiki” Camarena, så uppfattas gärna den här senaste säsongen som mer svepande, utan samma självklara centrum. Är det en för- eller nackdel? Inte så många nackdelar, skulle jag hävda. Berättelser att berätta finns fortfarande. Komplicerade politiska relationer och allmän ambivalens är fortfarande ett signum. Förhållandet mellan de två stora grannländerna USA och Mexiko granskas med alla skavanker, på ett sätt som skenbart kan se ut som den norra grannens försök att rensa upp i den mer smutsiga södern. Men så enkelt har det aldrig varit i ”Narcos”. Vi påminns frekvent om att verkligheten inte är så enkel. Korruption, politisk opportunism och oheliga allianser frodades och frodas på båda sidor gränsen. Den återkommande berättarrösten har alltid tillhört någon amerikansk antinarkotikaspanare som kanske återspeglar en verklig person i sammanhanget, eller är en sammansatt skapelse som tydligare ska hålla ihop narrativet. Rösten har växlat, men funktionen har varit densamma.
Geografiskt är det även nu ett flitigt förflyttande under den här säsongen som tar vid i mitten av av 1980-talet, efter vad som hände med den alltför oförvägne agenten Camarena. Ett gäng nya amerikanska agenter för narkotikabyrån DEA skickas ner för att med handskarna av och i samarbete med några handplockade mexikanska kolleger leta rätt på de skyldiga till mordet på kollegan och fortsätta på hans utstakade väg. De är sammanbitna, målmedvetna och korsar gränser - bokstavligt och bildligt. Samtidigt fortsätter den i sammanhanget sofistikerade men i grunden synnerligen hårdföre kartelledaren Félix Gallardo att inte bara hålla sig flytande och låta miljarderna rulla in utan försöka utöka sitt imperium. I ett sidospår kommer amerikanska CIA och deras aktiviteter i Nicaragua in i bilden. Alltså de affärer som underrättelseorganet bedrev under radarn för att själva frottera sig med pulverhandeln och finansiera Contras-rebellerna som bekämpa sandinistregeringen. Något som tidigare skildrats exempelvis i filmen ”Kill the Messenger” och serien ”Snowfall”. Dessutom följer vi en ung underskattad uppkomling i kokainbranschen och hans väg uppåt. Numera bekant som ”Den korte”; Joaquín ”El Chapo” Guzmán. Mycket ska avhandlas. Även de lika målinriktade kvinnor som försöker ta sig in i branschen och konkurrera med grabbarna som styr. Det är fortsatt mycket att smälta, reflektera över, uppröras av och sortera.
De ungefärliga tidsperspektiven kan vara bra att försöka hålla i minnet, eftersom den här säsongen med jämna mellanrum återknyter bekantskapen med en del ansikten som kan kännas igen från tidigare säsonger. Delvis för att etablera förbindelserna mellan Colombia och Mexiko under tiden när narkotikatrafiken växte fram på allvar. Det kan verka lite gimmickartat hur de här kopplingarna presenteras för oss. Ibland mera substantiellt och andra stunder i form av uppdykande cameos. Då tvingas man ställa sig frågor som - vänta, vem var det här nu igen? Jo, det vet jag. Men hände det här före eller efter det jag sett förut?
Här erbjuds även viss hjälp att orientera sig i det mexikanska politiska systemet och inte minst den till synes totala kontrollen som dominerande partiet PRI utövade under en lång tid, snart sagt hela förra seklet. Och hur de kunde agera när deras maktmonopol på allvar hotades. Liksom hur allt; politik, affärer, korruption och narkotikahandel sammanflätades.
Modern historia, alltså. Och ödesdrama. Serien har haft den karaktären sedan starten. Och det blir inte mindre nu av det personliga, hur karaktärer konfronterar varandra och man lockas sympatisera med framträdande personligheter på båda sidor lagen. Åtminstone kan vi förstå deras motivationer och dras in i de interna konflikterna både inom lagväsendet och drogkartellerna. För personligt blir det alltid, även i affärer. Vilka samarbetar med vilka och vem kommer att svika vem? Familjen. Vänner. Allianser. När är löften värda att brytas och vad krävs egentligen för att överleva i den här världen? Det vi ser är några kapitel i en historia som fortfarande berättas. Vi vet att det här inte har något synbart slut i sikte. Och att förklaringarna till det är komplexa. Oavsett om man känner till den här historiken, eller brottstycken av den och inte har hela pusslet klart för sig så fortsätter det vara spännande. Och även en smula allmänbildande.
© Johan Lindahl2020-03-15