Terminator: Salvation (2009)

Rädda Terminator-franchisen, död eller levande!

Jag hade faktiskt lite förväntningar på den här. Trailern, som fick mig riktigt Terminator-intresserad igen efter Jonathan Mostows skymf, avslöjar vad som är bra med filmen men ganska lite av vad som är dåligt.

(Nämnas bör väl direkt att intrycket är baserat på att ha sett den långa versionen av filmen allenast. Den kändes ganska så lagom lång, kan jag också nämna, vilket bådar lite illa för bioversionen.)

Det är onekligen en häftig tripp i en dyster framtid (2018, efter en prolog år 2003), med stora insatser, offer och maskiner. Motståndsrörelserna mot mackapärerna och mojängerna som tagit över världsherraväldet och förvandlat städerna till ruiner är utspridda, men enas och peppas av radiosändningar från den inte helt okände John Connor – som dock inte är högsta hönset. Högst höns är inte ens Michael Ironside, som numera tydligen är så gammal att han nöjer sig med en serie scener inspelade i samma studio, men ändock rolig att se. En viss Kyle Reese är yngre än John och verkar inte så viktig men för vänner av Camerons filmer är det ändå oroande när man får veta att han står högst på Skynets lista.

Att man lätt kommer att tänka på "Matrix"-trilogin är logiskt och lite rättvist eftersom bröderna Wachowski definitivt gått i lära hos Cameron genom att titta på hans Terminator-filmer några gånger. Om man sedan nämner ”Battlestar Galactica” och Cuarons bildspråk i "Children of Men" så tror jag vi börjar närma oss. Filosofiska teman framtvingade av teknisk utveckling i intensiva och förrädiskt skräpiga bilder som skvallrar om teknisk... utveckling.

Vad man bör ha kännedom om är att "Terminator: Salvation" är regisserad av McG, (född Joseph McGinty Nichol). Förtexterna gör detta nästan smärtsamt uppenbart när regissörens spartanska 'namn' bryter in. Tanken är väl att vi ska göra en associationskoppling mellan namn och den följande filmen och hädanefter förknippa den forne musikvideomakaren med något lite tyngre än "Charlies änglar". Han säljer in sig själv, kort och gott.

Men ungefär som Brett Ratner, som lite obefogat gavs tyglarna till både "Red Dragon" och sista "X-men", lyckas McG inte spela konsekvent i den högre liga han hamnat i. Det är som om han måste kämpa så hårt för att inte avslöja sig som ytlig bimbo att han ibland oundvikligen tappar masken. Det blir för simpelt, för övertydligt, för taffligt. Ibland. Och vinkarna till Camerons filmer är ibland helt meninglösa förutom som möjliga inslag i något slags dryckeslek. Ta en klunk varje gång...

Med det sagt har han (liksom Ratner i sina senaste filmer) lyckats över förväntan, och det är just de små snubblingarna som sänker helhetskänslan.

"Terminator: Salvation" har ett bra manus. Inte ett förstummande manus, men ett manus som faktiskt mestadels fungerar när man tittar på det ur lite olika vinklar. Ibland tar McG och gänget en 'paus' i att berätta historien – i långa och onekligen balla actionsekvenser med fräsiga AI-motorcyklar, jätterobotar och vad som ser ut som ett gästspel av Arnie men faktiskt inte är det – men historien finns helt klart där. Jag lurade mig själv ett tag genom att försöka överlista prologen, men när jag väl insett att den var rakare än jag trott så märkte jag hur pass intressant stackars Marcus (Sam Worthington) historia ändå är. Människa-eller-maskin-dilemmat har behandlats med mer finess, men också ofta med betydligt mindre, och i relationen mellan Marcus och en tuff brud vars riktiga namn är mycket tuffare än hennes karaktärs (Moon Bloodgood, som spelar 'Blair') har filmen några av sina bästa scener.

Filmen har också Christian Bale (vars inspelade raseriutbrott under inspelningen av just TS är något av en snackis just nu), som sällan behöver brista ut i några Oscar-vinnande känsloexplosioner för att skapa en känsla av kvalitet och integritet, vilket väger upp för skådespelande rapparen Commons tama insats. Just dessa två skådisval säger faktiskt det mesta du behöver veta om filmen, och om hur svår den är att både avfärda och helhjärtat hylla.

Konceptet Farlig framtid behöver inte skildras bra för att erbjuda eskapism, det är jag knappast ensam om att tycka. Det här är ändå bättre än mycket av vad denna sandiga och sönderbombade genre kan stoltsera med och tre russin av modell T-800 utdelas.


FOTNOT
Nu tänker jag motstå frestelsen att ge mig in i försvar för vad som kan framstå som brist på logik i handlingen. När en film, likt Abrams "Star Trek" ger sig in i den förvirrade värld som kallas 'alternativa tidslinjer' blir väldigt snabbt rationella diskussioner en omöjlighet. Jag tror att storyn som de valt att berätta funkar. Och jag tycker den funkar rätt bra som film.

© Anders Lindahl
2009-12-12

---

DVD / Blu-ray

BD-utgåvan ser förstås tokigt bra ut. Här ligger också en "extended version" eller "director's cut" tillsammans med bioklippningen.

---

Originaltitel: Terminator: Salvation
USA, 2009
Regi: McG
Med: Christian Bale, Sam Worthington, Moon Bloodgood, Helena Bonham Carter, Anton Yelchin, Jadagrace, Bryce Dallas Howard, Michael Ironside, mfl

Genre: Action, Äventyr, Sci-fi
Hemmabio: 2009-12-09
Teman: Tidsresor

Relaterat: The Terminator (1984) Terminator 2: judgment day (1991) Terminator 3: Rise of the Machines (2003)

Ingår i följande teman

Sök