Turbulent sista säsong av ”The Good Fight”
[ 2023-07-08 , Johan Lindahl]
This all happened.
Allt detta hände.
Sålunda förkunnar en liten avslutande devis på skärmen efter eftertexterna i finalavsnittet. Frågan är: vad betyder det? Bevisligen har mycket hänt både i själva serien och i den vanliga verkligheten under perioden där den här följetongen utspelats; en sedelärande saga som kommenterat det aktuella amerikanska politiska klimatet mer konkret än nästan allt jämförbart i fiktionsväg det senaste cirka halva decenniet.
Allt åker ut. Eller allting rörs om. Kaos på gatorna i Chicago som en fond till i stort sett varje avsnitt under den här avslutningsvändan som i Sverige har sin hemvist på HBO Max. Alla mot alla, eller vilka mot vilka? Det är ett under att någon form av organiserat juridiskt arbete går att genomföra, som att hålla rättegångar eller konferenser och resten. För hela stadslivet och den omgivande verkligheten är slående turbulent.
I kategorin ’varva experimentell inställning med potent underhållning’ har ”The Good Fight” under sina sammanlagt sex intensiva säsonger varit en av de mest lyckade på senare år. Rollfigurer har åkt in och ut, personalomsättningen både på byrån det kretsar kring och i serien i stort har varit betydande. Stilgrepp har kommit och gått. Men genom allt löper en röd tråd som handlar om demokratin som väsen. Företrädesvis den amerikanska – som bevisligen har sina egenheter – men här ryms absolut inslag och tankegångar som är mer universella. Särskilt under ett par år när frågor om frihet och demokrati ställts på sin spets på flera håll. Vilket pris behöver du betala, vilka regler ska följas och hur bygger vi ett gott samhälle egentligen?
Ribban har alltid legat högt i avseendet ’läsa mellan raderna’ och försök till ren allmänbildning mitt i intrigerna. Den här säsongen glider gamle Andre Braugher (”Uppdrag mord”, ”Brooklyn Nine-Nine”) in som excentrisk ny delägare på advokatfirman som är seriens nav. Hans ankomst orsakar nya spänningar, intressekonflikter och diskussioner kring mål och mening på grund av hans mer ’evangeliserande’ stil och eventuella underliggande agenda. En högintressant karaktär, som väntat med tanke på vem som spelar honom. Och ni kommer väl ihåg fru Cosby från den klämkäcka åttiotalskomedilångköraren? Civilt känd som Phylicia Rashad. Hon dyker upp i slutskedet i en aningen oväntad roll med tanke på vad hon troligen främsts förknippas med.
Det är naturligtvis inte allt. Och att återge alla mer sammanhängande intriger är egentligen inte det mest intressanta med det som alltså ska vara den sjätte och sista säsongen. Konflikterna och spänningarna i samhället verkar vara ännu mer tillspetsade än i verkligheten. Är ett rent inbördeskrig på gång? Här testas allas övertygelser och även den rena självbevarelsedriften. Något hotfullt och samtidigt absurt, en svart komik har alltid funnits där men blivit allt mer framträdande.
Den övergripande storyn genom sex omgångar har förändrats i grunden. Personer som initialt hade viktiga roller framstår i efterhand som något slags ingångar, ett sätt att dra igång en annan berättelse med ett annat ärende. Kommer någon ihåg att en ung nyutexaminerad färsking från lagskolan vid namn Maia (spelad av rödhåriga vildingtjejen från ”Game of Thrones”) från början framstod som den kanske mest centrala rollfiguren? Det var ett tag sedan. Jovisst har väl en och annan karaktär varit med hela vägen. Inte minst veteranjuristen Diane Lockhart (Christine Baranski). Var var hon när allt började och vem kommer hon att visa sig vara efter slutsignalen?
