Corpse Bride (2005)
Bröllop med förhinder... dödligt förhinder
Hujedanamej. En ung man gifter sig av misstag med en död kvinna. Det låter ju rätt osmakligt, men Tim Burton har ju en unik förmåga att presentera det morbida med värme och charm. Att en line-levererande sidekick kan bestå av en mask i ett öga är därför inget att förvåna sig över. När det hela dessutom är dockanimerat så ...
Burton gör alltså ett återbesök i stop motion-filmens förlovade värld, som han försåg med dess första långfilm i "The Nightmare Before Christmas". Tekniken är tålamodskrävande men resultatet kan i rätt händer bli vansinnigt läckert. Men storyn, då?
Ett bröllop ska gå av stapeln. Ett nyrikt par ska gifta bort sin son med dottern till ett förnämt par med finansiella svårigheter. Båda föräldraparen väntar sig att vinna något, prestige respektive pengar, men vad de tilltänkta tu tänker och tycker bryr de sig föga om. Nu är det dock så lyckligt ordnat att den tafatte unge Victor och den söta bruden Victoria verkar fatta tycke för varandra. Det är under en promenad i skogen, där han försöker memorera bröllopslöftena, som Victor skapar sig en värld av problem genom att råka fria till ett lik.
Nu är det ju som sagt Tim Burton, så den döda damen är väldigt charmig, trots löst sittande armar och ögon, och den stad av döda som hon bor i är riktigt mysig. Victor får till och med återse sin gamla hund. Det löser ju inte problemet, men det gör problematiken mer underhållande än dyster.
"Corpse Bride" är sällsamt snygg att se och skön att höra på. Elfman och animationerna är här, liksom i "The Nightmare Before Christmas", självklara komplement till Burtons berättarstil och det blir stilmässigt helgjutet. Favoritskådisarna Johnny Depp och Helena Bonham Carter gör röster, tillsammans med ädel adel som Albert Finney och Christopher Lee. Kroppsspråket hos dockorna imponerar lika mycket som minspelet. Vissa av gagsen är helkul.
Men det vete tusan om det inte fattas något! En film på 73 minuter borde verkligen inte lida något skriande behov av utfyllnad, men utfyllnad är just vad ett och annat musikaliskt nummer känns som. Dit räknas dock inte fyrhändigtscenen, den är härlig.
Vissa av gagsen är också tråkiga. Det franska kyparhuvudet är urtrist. Och den nämnda masken, den är faktiskt lika okul som sidekicks avsedda att peta in roliga fraser brukar vara. Slutligen är storyn väldigt enkel, men lyckas ändå kännas ofullständig ibland. Varför, exakt, ställer Victor upp på det "andra bröllopet" till exempel? Tja, över huvud taget är hans protester gällande missförståndet ganska ljumma överlag, och han förfaller till att försöka tricka sig ur situationen istället för att säga "stopp och belägg!". Är det likets timglasfigur som förvrider huvudet på honom, eller vill han bara inte göra henne ledsen?
"Corpse Bride" är en film lätt att beundra, framför allt rent tekniskt, men den är inte en film jag har lika lätt för att gilla som "Nightmare". I den är till och med sångnumren bättre.
© Anders Lindahl
2006-05-10
Originaltitel: Corpse Bride
USA, 2005
Regi: Tim Burton Mike Johnson
Med: Johnny Depp, Helena Bonham Carter, Emily Watson, Albert Finney, Christopher Lee m fl
Genre: Animation, Fantasy
Svensk biopremiär: 2005-12-02
Relaterat: The Nightmare Before Christmas (1993)
