The Eye (2002)
Klichéfyllt men mänskligt och otäckt
Mun blev blind vid två års ålder. När hon 14 år senare får chansen att se igen, tack vare en hornhinnetransplantation, vet hon inte riktigt vad hon förväntas se. Alla hennes associationer är kopplade till känsel, hörsel eller lukt och hon måste lära sig att koppla ihop rätt synintryck med rätt fenomen, föremål, person...
Situationen i sig är fascinerande, inte minst för att den är högst realistisk, men om jag säger att det här till stor del är en skräckfilm så förstår ni kanske också möjligheterna till äkta otäckhet. Om man inte vet vad man förväntas se, så vet man inte om det man ser är... fel.
Mun, helt suveränt spelad av den för mig nya bekantskapen Angelica Lee, blir mer och mer orolig och förbryllad av de saker hon plötsligt både ser och hör efter operationen, och börjar tycka att det här med syn kanske inte bara är av godo. Kanske var det meningen att hon skulle förbli blind, så att hon slapp se vad vi raskt och hon själv något senare förstår är döda människor, mest hela tiden. Författaren Peter Straubs spöken kan ofta karaktäriseras som hungriga. Här finns alla sorter. Arga spöken, frusna spöken, hungriga spöken, spöken som letar... Flera scener där Mun ser saker ingen annan ser är ren och skär skräck av det ironifria och riktigt ruskiga slaget, och när hon talar ut om sina problem för tvivlande öron och bara vill "vara vanlig" är det snarare riktigt gripande. "The Eye" blir inte beroende av idéerna, som är väldigt bekanta, utan lever på utförandet och attityden. På det lågmält skickliga bildberättandet (med fler scener i oskärpa än jag kan minnas att jag sett i någon annan film), på den sympati man känner för Mun och de andra karaktärernas relativa trovärdighet och mänsklighet.
Efter en dryg timme skulle filmen kunna vara slut: ett relativt konventionellt spökdrama har utspelat sig framför våra ögon och nu kommer eftertexterna. Men icke, nu sätter twistmaskineriet igång på allvar och det bär iväg på en ny resa. Även här klingar "jag-har-sett-det-förut"-klockorna, men även här ganska rent och äkta. Slutet, som jag inte ska orda mycket om, är av den arten att det är mer starkt än finurligt, med en tung scen som känns som något av en blivande klassiker.
Min vana otrogen tänker jag nu inte namedroppa alla de liknande rysare som bröderna Pang säkerligen också sett innan de gjorde sin omtalade film. Har ni sett de andra kommer ni känna igen dem, men förhoppningsvis kommer ni också se "The Eye" för vad den är: ett bra och otäckt drama om att vara annorlunda.
© Anders Lindahl
2003-07-18
Originaltitel: Jian gui
Hongkong, Thailand, Singapore, Storbritannien, 2002
Regi: Danny Pang Oxide Pang
Med: Angelica Lee, Lawrence Chou, Chutcha Rujinanon, Yut Lai So, Candy Lo, Yin Ping Ko
Genre: Drama, Skräck
Relaterat: The Eye 2 (2004)
