Startup: Säsong 1 (2016)
Värd att upptäcka lite sent
Martin Freeman, alltså. Spelar han någonsin annat än snäll? Och ändå känns det helt rätt att han axlar rollen som korrupt FBI-agent med en otrolig förmåga att få folk att känna sig osäkra. Hans små trick för att få människor ur balans i ett på ytan vänskapligt samtal är oroande underhållning av högsta klass. Härligt jobbigt!
Det är han som i tredje avsnittet får sammanfatta skådeplatsen Miami och dess olika grupperingar för nya kollegan. Kubanerna har det ganska bra medan haitierna har det tufft, och alla investerar i fastigheter. Serien (som är flera år gammal men fått ny uppmärksamhet via Netflix) inleds med att han utpressar en förmögen pengatvättare som ”trodde bättre om honom”. Det gjorde han själv också, medger agent Rask lite sorgset. Det är väl skilsmässan som gett honom nya monetära behov.
Men han är inte den enda huvudpersonen. Persongalleriet i övrigt presenteras raskt och underhållande och med frikostigt bruk av sexscener (vilka tonas ner senare i serien, kanske i insikten att de faktiskt inte behövs). Rikingens son Nick (Brody), som har lite mer moral och ser chansen att göra något bra när han dras in i farsans problem. En smart men ilsken kubansk tjej (Marrero) vars kryptovaluta behöver startkapital. En ambitiös haitisk gangster (Gathegi) som vill något bättre för sina barn och gör vad ”han måste”. Inte den grymmaste i Miamis Little Haiti men med rejäl våldskapital.
Givetvis bildar de tre en startup, men under ganska kaotiska former vars detaljer presenterar sig bäst i serieform. En kliver över gränsen åt ena hållet, den andre gör tvärtom och den tredje verkar rätt hemtam på bägge sidor. Den omaka trion blir en ofta komisk kombination med högt internt tonläge och insatserna som var höga redan från start blir snabbt allt mer extrema. Det är kolossalt underhållande. Palmer och azurblå vågor kontrasteras mot gettot. ”Ozark” möter ”The Wire” möter ”Silicon Valley”, med karaktärerna ihopympade på ett intressant vis. Och lagom mycket teknologiprat. Är det ett företal för kryptovalutor, eller snarare för-tal mot dem? Kan de förändra världen till det bättre?
Medan en går djupare ner i mörkret hittar andra sin inre entreprenör. Agent Rask, som ständigt återkommer i ett parallellt spår som ibland korsar deras mer konkret, är en rätt unik skapelse. Manipulativ, men inte utan förmildrande drag. Självsäker men lite spänd. Lite av en player, faktiskt. Men när saker ställs på sin spets blir det väldigt tydligt att han inte är känslokall. Sällan har jag väl sett en bad guy anstränga sig så för att undvika att gå över den sista gränsen. Han använder alla resurser som står honom till buds i jakten på pengar han tycker sig ha rätt till medan startup-trion å sin sida gör allt för att säkra finanser till företaget, vilka de ibland snabbt måste återbörda. Det är ett liv och ett kiv, från kris till kris, där normal insäljning hos potentiella finansiärer blandas med mer extrema drag. När Newman i Seinfeld genomskådar deras finter för att få honom att investera mer är det cringigt engagerande på finaste Silicon Valley-vis. Och när gangstern Ronald, misshandlad och bandagerad, håller sitt tal om ’varför’ han tror på GenCoin är jag defintivt hooked.
Här finns plats för det mesta. Familjesåpa och gängkrig, kärlek och shootouts. Och det berättas med tillräcklig nerv och driv för att lite filmiska förenklingar ska slinka förbi trovärdighetsfiltret. Femte avsnittet är något i hästväg. Här korsklipps det mellan hektiskt skildrade avgörande händelser och kriser med humor och mörkaste allvar, och fyrtio minuter känns som det dubbla … på ett bra sätt! Nattsvart och kul, om vartannat. Det är skruvat, men här finns ett av de bästa persongallerier jag sett på länge i en serie som aldrig tillåter sig att ta paus, men inte bara förlitar sig på det sjävklara för att hålla intresset uppe. För det är inte så att det lugnar ner sig efter vad som kunde ha varit en annan series dramatiska kulmen. Men även i ett avsnitt med ett par nära döden-upplevelser vågar de ägna vad som känns som flera minuter åt en studie i Martin Freemans skiftande minspel när det verkligen slår honom var han har hamnat.
En fin likhet med ”Ozark” är att de bästa scenerna ofta handlar om när någon säger precis som det är. När bluffandet slutar och någon bara serverar sanningen. Bra drama kanske behöver hemligheter men också en känsla för när det är dags att dra upp ridån. Och också en känsla för vilka 'onödiga' scener som ändå kan få vara med.
En likhet med ”Ozark” jag inte är lika såld på är att de tar i lite väl ibland. När det är spännande nog plussar de på med brutala eller tragiska inslag som visserligen engagerar men som överskuggar och ibland rentav är lite svåra att tro på. Det gäller inte minst första säsongens sista avsnitt.
Men kommer jag titta vidare ändå? Jodå.
© Anders Lindahl
2021-10-03
Originaltitel: Startup: Season 1
USA, 2016
Skapare/show runner: Ben Ketai
Med: Adam Brody, Edi Gathegi, Otmara Marrero,
Martin Freeman
Genre: Action, Drama, Kriminalfilm, TV-serie
Relaterat: Ozark: Säsong 1 (2017) Silicon Valley, säsong 1 (2014)
