Tillbaka till framtiden II (1989)
Helt knas är tiden …
… O, ve att Marty måste försöka vrida den rätt igen.
Av någon underlig anledning har jag inte sett del två av ”Tillbaka till framtiden” förrän nu. Eller har jag det? Vissa scener ger viss déjà vu, för att parafrasera en scen i filmen, men nej, det här var nog första hela titten åtminstone. Och ryktena om hur ”rörig” den är, och min förhandsbild om att den mest utspelar sig i framtiden, visade sig båda överdrivna. Det går utmärkt att hänga med om man inte missar ett par rader nyckeldialog.
Om ni inte sett första filmen spoilas den här och nu:
Knappt har den unge skateboardande rockstjärne-wannaben Marty vaknat i sin nya och bättre nutid (1985) efter sina äventyr på 50-talet förrän den galne vetenskapsmannen Doc Emmett Brown dyker upp i en flygande tidsresebil och tillkännager att han och flickvännen Jennifer genast måste följa med honom till framtiden, där deras kommande barn har hamnat i trubbel. Jennifer får snabbsammanfattningen om hela grejen med tidsresor innan Doc får kalla fötter och knockar henne med en av sina uppfinningar. Bättre att hon ligger avsvimmad i en gränd år 2015 medan Marty klär ut sig till sin son och förändrar en händelse som annars kommer förstöra hans liv. Doc har tänkt på allt. Bara en snabb liten korrigering, och var noga med att inte ställa till något annat. Minsta förändring kan ju ha stora konsekvenser, ni vet.
Givetvis är skitstöveln Biff med i handlingen, och givetvis har han en skitstövel till sonson som heter Griff (båda spelade av Thomas F. Wilson i högljutt välfungerande mobbarläge). Givetvis går det inte riktigt enligt planen men det värsta problemet skapar Marty genom en spontan idé om att spela på framtida sportresultat. Givetvis får fel person nys om denna idé och tar över den …
Tidsresor ger gott om svängrum men också huvudbry åt manusförfattare. Här får de ihop det gott och väl för en underhållande berg-o-dalbana genom årtiondena, och sedan kan man roa sig åt att poängtera det som rimligen inte borde funka om man vill. Eller så gör man inte det, och har bara roligt. Det är mestadels familjevänlig kost som funkar även i vår tid, som ju är fem år efter filmens framtid.
Framtiden är faktiskt inte det mest underhållande med filmen, om du frågar mig. Bilar och skateboards flyger förstås, och Internet har ingen uppfunnit, men meteorologerna är fantastiskt pricksäkra. Och ”Hajen 19” marknadsförs med en kackig 3D-effekt som ändå skrämmer slag på den nyanlände Marty. Det saknas en egentlig vision och de nöjer sig istället med spridda gags. Som nostalgibaren med 80-talstema (vars referenser förstås flyger förbi en ung tittare av idag) och lagom finurliga påhitt som stora tv-apparater som kan visa en massa kanaler samtidigt. Man kan också fundera över hur ett stort tema från första filmen - vikten av att stå på sig eftersom det kan förändra hela ens liv - helt ignoreras här när det finns ett ypperligt tillfälle. 
Mer kreativt krut läggs på det alternativa 80-tal de målar upp i en av filmens många twistar. Om den första (och i övrigt briljanta) filmen avslutades med en lite väl simplistisk syn på lycka (Marty får sin drömbil och brorsan läser Forbes i kostym!) så innehåller del två en knappast subtil varning för hur otyglad kapitalism kan förstöra ett samhälle. Det blir faktiskt smått apokalyptiskt. De satsar också stort på att återskapa scener från ettan. Dels för att de bytt skådespelare för Jennifer och därmed filmat om slutsekvensen med Elisabeth Shue för att kunna leda oss in i handlingen från samma punkt. Dels för att det nervigt stressiga slutet utspelar sig mitt under brinnande nyckelhändelser från ettan, där i princip samma saker helst ska hända igen trots att Marty och Doc rest till samma tidpunkt igen för att bara ändra en liten detalj. Komplikationerna staplas på varandra på ett rent makalöst vis. Det är ambitiöst och uppfinningsrikt stressigt på ett sätt som Pixar närmast tog patent på några år senare.
Det här knappast filmen för dig som söker melankoliskt och vemodigt tankestoff om tidens gång, men för den som söker gammaldags underhållning med sympatiska huvudpersoner och högt tempo är den väl värd ett par timmar.
© Anders Lindahl
2020-08-23
Originaltitel: Back to the Future II
USA, 1989
Regi: Robert Zemeckis
Med: Michael J. Fox, Christopher Lloyd, Lea Thompson, Thomas F. Wilson
Genre: Komedi, Sci-fi
Teman: Tidsresor
Relaterat: Tillbaka till framtiden (1985)
Ingår i följande teman
