Outlaw King (2018)
Grymt, ambitiöst, sevärt
Långa tagningar, realistisk närvarokänsla men ändå en klassisk historia med kraftfulla stridsskildringar. Det mesta klaffar när David Mackenzie berättar historien om Robert the Bruce, mannen som i Mel Gibsons ”Braveheart” spelar andrafiolen, som vill ’tro som William Wallace tror’ men länge hålls fast i pragmatismen av sin far.
Även här börjar det med motvillig foglighet, åldrade ledare och deras söner. Det är 1304. Englands Kung Edvard (känd i historien som ’Longshanks’) har rest till Stirling där han mottar de skotska klanledarnas löfte om lydnad med hyfsad storsinthet. Gamlingen (spelad av Stephen ’Stannis Baratheon’ Dillane) är trött på uppror och verkar villig att vända blad. Hans son, den i historeskrivningen sällan hyllade Edvard II (Howle), utmärker sig direkt som barnslig och stridslysten och har en föga respektingivande pottfrisyr men väntar med att visa sina allra sämsta sidor. Unge Robert (en nedtonad och övertygande Chris Pine) svär utan glädje trohet mot engelska kronan och tänker sig väl att det åtminstone ska bli lugnare nu. En makalös lång tagning avslutar öppningsscenen med att en gigantisk blida avfyrar ett symboliskt skott mot Stirling Castle och så dags är man grundligt imponerad.
Wallace är ett rykte någonstans (’Last rebel standing’, anmärker någon, kanske i ironisk självkritik). Det här är inte hans film, utöver vad som en elak vitsare hade kunnat kalla en 'bit part'. Mycket är över huvud taget annorlunda mot Gibsons film, även om engelska illdåd och bedövande vackra landskap har en självklar plats.
Engelsmännen visar sig förstås fortfarande vara osympatiska herrar och det är bara en tidsfråga innan uppror utbryter och Bruce utnämns till Skottlands kung av de som vågar ställa sig på hans sida. Givetvis släpps den onde prins Edvard lös för att kväsa rebellerna, eller alla som misstänks heja på dem, på grymmaste vis. Snart nog är han rentav kung och kan leva ut sin fulla potential som usling. På andra sidan konflikten får ett politiskt betingat äktenskap känslomässiga dimensioner när den unge änklingen Bruce gradvis upptäcker nya hustrun Elizabeths mod och godhet. Men det handlar också om priset som andra betalar, vanligt folk såväl som hans egna bröder. Roberts uppror får verkligen ingen smakstart och även andra klaner kan ta fienderollen, särskilt som Robert själv begår ett och annat illdåd.
Det är händelserikt, helt enkelt, och leder fram till ett slag där Braveheart-metoder möter ’Battle of the Bastards’ i ”Game of Thrones”. Det är makalöst rått, intensivt och visuellt övertygande.
”The Outlaw King” tar sig friheter med historien när det passar (om än kanske lite färre än ”Braveheart”) men är lika ambitiös och engagerande som blodig och grym.
© Anders Lindahl
2019-01-26
Originaltitel: Outlaw King
Storbritannien / USA, 2018
Regi: David Mackenzie
Med: Chris Pine, Aaron Taylor-Johnson, Florence Pugh, Billy Howle, Tony Curran, Callan Mulvey, Stephen Dillane
Genre: Historia, Krig
Teman: Medeltiden Originalproduktion från Netflix
Relaterat: Braveheart (1995)
Ingår i följande teman
