Ocean's 8 (2018)

Sisters are doing it for themselves

Hon släpps ur fängelset i förtid på grund av gott uppförande och säger de rätta sakerna till utfrågaren inför den villkorliga frigivningen. Hon ska definitivt lämna den brottets bana som hon (och flera familjemedlemmar) flitigt beträtt förut. Bland annat en bror som vi kunnat se inkarnerad av George Clooney i tre filmer. Upplysningsvis har han i den här filmens värld lämnat jordelivet. Men syrran finns kvar och har nya planer. Att knycka någonting värdefullt.

Stjärnspäckad? Ja. Angelägen att behålla atmosfären och sikta på samma publik som i de tre tidigare installationerna av ”Ocean’s”-konceptet? Jo. Med tillägget att manuset har en mer kvinnlig profil à la senaste versionen av ”Ghostbusters”. Sådana tilltag ligger i tiden. Och det är helt OK. Hur slår det ut?

Jag sade något om stjärnor. Det finns flera av dem här och risken med att stapla dem på varandra är att vi bara ser deras stjärnstatus och inte vad de ska föreställa. Inklusive betydande risker att de i praktiken går omkring och poserar. Så, är idéerna tillräckligt bra för den här rebooten? Knappast, känner jag efter en dryg halvtimme. Småroligt, men inte mer. Effektiva punchlines är en bristvara. Temperamentet och temperaturen överlag är måttligt uppskruvade. De laddar upp, kan man tänka, för något större. Och det gör de. När vi väl kommer fram till den stora stölden av ett ovärderligt, eller mer exakt till 150 miljoner dollar värderat smycke på en osannolikt (och närmast ohälsosamt) glamourös gala, då är det riktigt roligt. Därifrån fram till slutet så kan vi känna igen mallen från föregångarna. Klurigt, knixigt med en eller annan extra twist som bonus. Stor filmkonst? En komedi för generationer framåt? Troligen inte, i båda fallen. Men helhetsintrycket är ändå ’hyfsat underhållande’.

Vad gäller rollinsatserna så gör Sandra Bullock och Cate Blanchett vad man kan begära, men ser inte direkt ut att överanstränga sig. Då är Helena Bonham Carter mer dynamisk som en designer lite på dekis och med dålig självkänsla men beredd att bidra till brottslig verksamhet för att komma på ny kula. Hon har hittat någon direktkontakt in till sin karaktär som ger den mer liv. Likaså blir Anne Hathaway ett akut ansiktslyft när hon gör entré som den högdragna divan Ocean-gänget planerar utnyttja för sina syften. Hon hinner visa flera sidor av sin förmåga och spelar kanske på en bild (nid- eller inte) som man ibland hör om henne själv. I vilket fall, det fungerar. Talkshowvärlden James Corden kommer också in som en roande och mycket målmedveten försäkringsagent. Utöver den reguljära rollbesättningen tillkommer ett antal cameos, dock i flera fall sådana blixtvisiter att man vid en snabb genomläsning av eftertexterna undrar var och när de egentligen behagade förära filmen med sin fysiska närvaro.

”Ocean’s 8” balanserar på gränsen mellan godtagbart med bonuspoäng och bra med varningsmarkör för instabilitet. Är det en stark tvåa eller svag trea? Ja, ni ser själva vad jag satte till slut. Upplagt för uppföljare eller ett engångsförsök och en parentes i stöldfilmhistorien? Vem vet. Inte jag. Kanske någon annan i mer inflytelserik ställning.

© Johan Lindahl
2018-11-16

Originaltitel: Ocean's 8
USA, 2018
Regi: Gary Ross
Med: Sandra Bullock, Cate Blanchett, Richard Armitage, Anne Hathaway, Helena Bonham Carter, Mindy Kaling, Rihanna, Awkwafina, Sarah Paulson, James Corden

Genre: Komedi, Kriminalfilm
Svensk biopremiär: 2018-06-27
Hemmabio: 2018-11-05

Relaterat: Ocean's Eleven (2001) Ocean's Twelve (2004)

Sök