Star Trek IV: Resan hem (1986)
Larvigt, men oförargligt för Trek-nybörjare
Star Trek IV är en av de kommersiellt mest framgångsrika filmerna som baseras på original-TV-serien Star Trek från 60-talet. Det är inte så svårt att lista ut varför, men mer om det om ett par stycken.
Filmens story tar vid direkt där trean slutade. Kapten Kirk har precis kvaddat Enterprise och snott åt sig ett Klingon-skepp och federationen är mindre glad åt hans tilltag. Vid ett försök att återvända till jorden för att ta konsekvenserna inser Kirk, Spock och gänget att rymdvarelser hotar planeten. Det visar sig att rymdvarelserna bara går att kommunicera med med valsång, och för att kunna avvärja hotet måste besättningen med Kirk i spetsen ge sig iväg tillbaka i tiden, närmare bestämt till 1986, för att plocka med sig ett par valar.
Väl framme i 1986, så börjar filmen casha in på i stort sätt alla humoristiska kulturmotsättningsklyschor som finns. Gillar man dylika scenarios från exempelvis ”Demolition Man”, ”En prins i New York” och ”Tillbaka till framtiden” om människor som sätts i en för dem totalt främmande miljö, så känner man igen sig väl här. Spock träffar punkare, Spock lär sig svordomar, Spock förstår inte hippa referenser, och så vidare.
Förmodligen är det väl igenkänningsfaktorn och det lätta anslaget som gjort Star Trek IV till en av de mer populära filmerna i serien. Att filmen till stor del utspelar sig i ”nutid” gör den mer lättillgänglig för icke-Trekkies. Den har ju också ett, för tiden, trendigt budskap om den ekologiska mångfalden.
Och även om humorn kan roa något i vissa lägen så är den verkligen inte top notch, och William Shatners komiska timing lämnar mycket att önska. Många purister tycker väl att komik av detta slag inte hör hemma i Star Trek överhuvudtaget – själv kan jag tycka att det är ganska lagom i förhållande till vad filmen försöker göra, nämligen att bredda Star Trek och integrera fenomenet hårdare i populärkulturen.
Summa summarum, inget toppeninslag i Star Trek-floran, men lagom larvig och underhållande att slösa en söndagseftermiddag på.
© Johan Hultgren2015-06-24