Mumien (1999)

Charmig matiné om bandagerad herre

Det görs inte särskilt många matinéfilmer numera. Och tur är väl det, säger nog de flesta. Visst, de kanske inte är de mest betydelsefulla och tänkvärda filmerna som finns. Och varför skulle de vara det? Film är inte bara Mike Leigh, Bergman och Truffaut. Film är också ren och skär underhållning utan undertoner eller djup. Och matinéfilmen har ofta en charm och en kolossal glimt i ögat vilket ger genren en hög sevärdhetsfaktor. Så även med "Mumien" ...

Här har vi nu en helt ny Indiana Jones. Eller kanske snarare exakt samma Indiana Jones, fast med nya skådespelare. "Mumien" är gjord i helt samma anda och stil som “originalet” och inte minst med likartad humor och torra kommentarer. Precis som det ska vara alltså ... Man måste också säga att filmen ligger helt rätt i tiden. För fem-tio år sedan skulle samma film ha blivit stämplad och bortglömd som en ren pastisch. Men nu finns det återigen ett tydligt behov och den actionfyllda matinéfilmen fyller ett tomrum som funnits sedan "Indiana Jones and the Last Crusade" (1989).

Skådespelarinsatserna är överlag goda, även om man naturligtvis inte förväntar sig några större djup i karaktärsskildringen. Ett sådant djup vore tvärtom ett grovt brott mot genren, och det slipper vi tacksamt nog vara med om. Brendan Fraser är som klippt och skuren som den hårdhudade, stoiska, och ofrivilliga, hjälten. Är det någon som borde spela Stålmannen i den kommande långfilmen, så är det Fraser och inte Nicolas Cage. John Hannah spelar stel engelsman, som vanligt, och gör det bra, som vanligt. Det romantiska intresset i filmen, bibliotekarien Evelyn spelas av Rachel Weisz. Detta är en genre som inte direkt kan ståta med framstående kvinnoroller tyvärr, men Weisz gör ett bra jobb på det lilla utrymme hon får. Hennes karaktär är lite tuffare och självständigare än vad brukligt är, vilket kanske kan ses som en viss, med betoning på just viss, modernisering av genren.

Tyvärr faller flera av smårollerna ner i “lustiga bifigur-träsket”, vilket är synd. Det gäller inte minst den korpulente fångvaktaren/skattletaren som till slut blir så irriterande att han förtjänade värre än att bli uppäten av tusentals skalbaggar. Nåväl, man kan inte få allt ...

Det som verkligen gör "Mumien" till en sevärd och mycket underhållande film är de fantastiska specialeffekterna. Förutom ett säkert handlag med såväl digitala som animatroniska effekter, så har effekterna även en idérikedom som man ser alltför sällan nuförtiden. Här finns bland annat en kul pastisch på den klassiska skelettscenen i "Jason and the Argonauts" (1963), senast sedd i Sam Raimis "Army of Darkness".

Sammanfattningsvis ger jag "Mumien" helt klart godkänt. Det är en film man kan se flera gånger, inte för att den växer och visar nya sidor för varje ny tittning utan för att den inte har något budskap från början. Det är en film som helt enkelt vill underhålla, och den gör det förbaskat bra.

© Andreas Hallgren
2000-05-29

Originaltitel: The Mummy
USA, 1999
Regi: Stephen Sommers
Med: Brendan Fraser, Rachel Weisz, John Hannah

Genre: Action, Komedi, Skräck, Äventyr

Relaterat: Mumien - återkomsten (2001)

Sök