Det spökar på Hill House (1963)

En av filmhistoriens bästa skräckfilmer

"The Haunting" är berättelsen om ett hemsökt hus, eller snarare herrgård för Hill House är inte direkt någon liten stuga. Hill House byggdes av en man vid namn Hugh Crain under senare delen av 1800-talet. Han tänkte bo där tillsammans med sin fru och sin dotter Abigail. Men det skulle aldrig bli någon lycka i Hill House. På väg till huset omkommer Mrs. Crain när hennes vagn kör på ett träd. Hugh Crain gifter senare om sig, men hans andra fru omkommer även hon under smått mystiska omständigheter. Bitter lämnar Hugh Crain sin dotter ensam i huset och flyttar till England, där han dör i en drunkningslycka. Abigail lever ensam hela sitt liv i sin gamla barnkammare, på slutet omhändertagen av en sköterska från byn. Medan sköterskan en kväll är upptagen av amorösa äventyr avlider den gamla Abigail. Sköterskan ärver huset och bor där helt ensam i många år, medan rykten florerar om att hon mördat den gamla kvinnan. Till slut drivs hon att ta sitt eget liv genom att hänga sig från en avsats i husets stora bibliotek. Det är, och har aldrig varit, ett särskilt lyckosamt hus, Hill House.

Dr. Markway, en professor med ett stort intresse för det övernaturliga, tänker tillbringa en tid i Hill House tillsammans med tre medhjälpare och tillika försökspersoner för att undersöka hur det egentligen står till med ryktena om husets hemsökelse. Hans sällskap består av en disparat samling människor; Theodora (Claire Bloom), en till synes frigjord och stark kvinna med parapsykologiska krafter, Luke Sanderson (Russ Tamblyn), arvtagare till huset som främst är intresserad av dess ekonomiska potential, samt Eleanor Lance (Julie Harris), filmens egentliga huvudperson.

"The Haunting" börjar som en klassisk spökfilmshistoria, med en ganska objektiv och allvetande berättarröst i form av Dr. Markway. Men i och med att Eleanor presenteras några minuter in i filmen skiftar berättarperspektivet och det är hon som får överta berättarrösten. Denna är nu inte längre vare sig objektiv eller allvetande utan speglar helt och hållet Eleanors tankar, vilket är mycket intressant. Det som händer är att "The Haunting" i mångt och mycket ändrar karaktär från klassisk spökfilm till psykologiskt drama.

Eleanor Lance har under många år tagit hand om sin sjuka mor och har därigenom helt försakat sitt eget liv. Efter moderns död lever hon på nåder i sin systers hem. När hon tillfrågas av Dr. Markway om hon vill följa med till Hill House ser hon det som en möjlighet till frigörelse, både från den döda modern och från systern. Hon lämnar sin gamla tillvaro och bränner alla broar bakom sig. Det enda alternativ hon har i livet är Hill House och samvaron med människorna där, såväl de levande som ekona av de som levt där tidigare. Det är fascinerande men samtidigt oerhört tragiskt att se hur Eleanor påverkas av händelserna i huset, hur hon pendlar mellan en sorts lycka över att vara utvald och skräcken som utvaldheten innebär och hur hennes, låt oss säga själ i brist på bättre ord, allt mer flyter samman med husets "själ". Julie Harris gör en god gestaltning av den komplexa karaktären och lyckas göra ett gripande porträtt av en i grunden tragisk person.

Överlag är det komplexiteten i såväl persongalleri som berättelsen i stort som skiljer "The Haunting" från så många andra filmer med samma grundberättelse. Berättelsen presenteras också skickligt, så att man får reda på mer och mer om karaktärerna hela tiden, men man får aldrig hela kakan serverad på ett fat. Allt som oftast väcker den information man får mer frågor än vad den ger svar, och det är något som får åtminstone denna betraktare att fastna för filmen och återkomma till den med jämna mellanrum.

Någonting annat som särskiljer "The Haunting" är den fängslande och oroande atmosfär som genomsyrar filmen. Regissören Robert Wise väljer att aldrig visa "spöken och monster" på duken och mycket få specialeffekter används överhuvudtaget, vilket kan jämföras med nyinspelningen från förra året där regissören Jan de Bont trodde att ett överdåd med effekter kunde rädda ett i grunden uselt hantverk. I originalet byggs istället stämningen upp med hjälp av ljud och bild på ett skickligt sätt. De övernaturliga element som finns med i berättelsen framkommer främst i form av ljud och röster vilket också öppnar för möjligheten att det som sker egentligen händer inuti personernas huvuden och inte i den faktiska verkligheten. Fotot av Davis Boulton är suggestivt och mörkt och bidrar i hög grad till att skapa filmens ruggiga stämning. Till detta läggs Humphrey Searles dramatiska, om än stundtals alltför bombastiska, musik och slutprodukten är en underbart skrämmande film som det är svårt att slita sig från.

Robert Wise är en underlig figur, åtminstone om man enbart tittar på hans filmografi. Kvaliteten på hans verk är skiftande och problemet verkar vara förmågan att välja rätt grundmaterial att arbeta med. Wise har en osedvanlig bredd i sin produktion där science fiction som "Star Trek: The Motion Picture", "The Andromeda Strain" och "The Day The Earth Stood Still" blandas med konspirationsthriller som i den habila "Hindenburg" och musikaler som "West Side Story". Hans kanske mest kända film är väl också en av hans minst lyckade verk, nämligen den imponerande tråkiga musikalen "Sound of Music". Nu håller antagligen inte alla med mig i mitt kategoriska omdöme om den filmen, men varje gång jag har försökt se den har jag ofelbart somnat efter en kvart och inte vaknat förrän Julie Andrews och alla de otäckt väluppfostrade barnen von Trapp sjungandes försöker ta sig över gränsen. Jag ryser vid tanken att behöva se den ännu en gång... Nåväl, detta bara som en parentes. "The Haunting" är en fantastisk film och varje möjlighet att se den bör tas till vara. Den borde finnas som köpfilm i välsorterade videobutiker och den brukar också gå på tv-kanalen TCM med jämna mellanrum om man har tillgång till slikt. Naturligtvis blir det fem russin för en av filmhistoriens främsta skräckfilmer.

© Andreas Hallgren
2000-10-15

Originaltitel: The Haunting
Storbritannien, 1963
Regi: Robert Wise
Med: Julie Harris, Claire Bloom, Richard Johnson, Russ Tamblyn

Genre: Skräck

Relaterat: The Haunting (1999)

Relaterade artiklar
Skrämselfilm

Sök