Scary Movie 4 (2006)
Ojämn orgie på otäckingarnas bekostnad
I den ”trilogi" som nu är inne på fjärde varvet (marknadsförarnas skämtsamma benämning) har jag tidigare bara sett trean, den där David Zucker tog över rodret från bröderna Wayans. Inte heller har jag sett allt som skrämt folk på bio efter just ”Scary Movie 3” och därmed måste hyllas/parodieras här, men kan ändå utan hjälp av vare sig hypnos, transcendental meditation eller uppslagsverk identifiera scener från "Världarnas krig", ”The Village", ”Million Dollar Baby” och ”Brokeback Mountain” som också klämts in. Jo, och ”Saw” har ju blivit en så folkkär (?) företeelse att det inte är svårt att att se varifrån prologen hämtat näring, även om man inte sett originalet. ”Skeleton Key” och ”Fahrenheit 9/11” tillhör också inspirationskällorna. Listan blir ganska lång när man lägger ihop den. Resultatet blir, inte oväntat, lite väl överlastat och ofokuserat. När det inte helt enkelt lider av att vara FÖR lågt...
Genren det här handlar om, alltså den supersjälvmedvetna parodiformen, känns inte heller lika fräsch som för 15-20 år sedan. Det var väl många som konstaterade redan för tiotalet år sedan att fixeringen vid enskilda scener i storfilmer inte var lika lyckad som grundidén att vrida till återkommande klichéer i samma sorts filmer ett varv till. David Zucker själv har ju varit inblandad i så mycket av det som ställer ”Scary Movie"-konceptet i ett mindre smickrande ljus. Jo, den träffar rätt ibland och har några scener som lyfter, främst dem där Leslie Nielsen är med - och därmed dominerar fullständigt. Men det genomgående problemet är nog framförallt timingen och ekonomin i scenerna. Epilogen i Oprah-soffan är ett typexempel på skämt som tillåts överleva sig själva när ingen tar fram saxen i tid.
Anna Faris fortsätter vara huvudperson i serien och får nu framförallt Craig Bierko som motpart i 'Tom Cruise-rollen' eftersom ”Världarnas krig"-referenserna är det mest genomgående Zucker & Co valt att hänga upp sketcherna på. Bierko var han som försökte ta kål på Geena Davis i "Long Kiss Goodnight” och möjligen även på Russell Crowe i "Cinderella Man”. Nu förväntas han främst avliva utomjordingar, men det är som väntat en utmaning värd namnet. Särskilt med Cindy & Brenda (Faris och Regina Hall) som sitt ”Band of Sisters”.
Många skämt rör sig under bältet, inte oväntat. Lyteskomiken frodas som spyflugor i en gödselstack och folk ramlar, får saker i huvudet, tar överdoser av sexuellt stimulerande preparat med förutsägbara följder och givetvis gödslas det även med cameos, cameos och återigen cameos (Dr Phil McGraw, Charlie Sheen, Michael Madsen, Bill Pullman - etc). Och så introduceras hotet mot planeten genom de gigantiska tri-Pods som skapar misstankar om en produktplacering jag i och för sig kan acceptera. Höjdpunkterna inträffar när presidenten (Leslie Nielsen, alltså) läser sagor i ett klassrum under pågående marsiansk attack och när han ska demonstrera mänsklighetens motvapen vid ett möte i FN-skrapan. Zucker lyckas inte heller hålla sig ifrån frestelsen att öva prickskytte på Michael Jackson igen. Och "Brokeback Mountain"-varianten är svår att värja sig mot, hur oförskämt tacksamt det än är att driva med den. I övrigt är "Scary Movie 4” våldsamt ojämn, men inte helt omotiverad.
© Johan Lindahl2006-11-03