Kloka och intressanta reflektioner inför filmfestivalen
[ 2011-01-12 , Anders Lindahl]
Se där, där damp programmet ner i brevinkastet, och finns nu också på webben i något slags halvkäckt PDF-visningssystem. It's that time again, som det stod i den roliga reklamfilmen för några år sedan där Samuel Fröler spelade en odrägligt berusad sig själv. Det är filmfestivaldags i Göteborg, tiden då man förenar arbetarklassvurmen med lite stjärnglans. Och får det att funka! Den 28:e januari börjar det hela.
Nytt för i år är att den ?-åriga traditionen Tältet fått stryka på foten. Istället flyttar efter- och förefilmen-hängandet och en massa events till det nyrenoverade Lagerhuset precis vid vattnet. Det känns väl ganska logiskt. (En annan ny grej är att festivalpasset blir ett plastkort. Jag har inget intressant att tillföra till detta faktum.)
Dragon Award, det stooora långfilmspriset, ligger nu på en mille. Och heter numera alltså Dragon Award och inget annat. Några nya andra priser har förstås tillkommit - nu finns det fler än man kan hålla reda på. Om ett par år kommer det nog låta såhär i Lagerhuset (eller var man nu håller hus i framtiden):
Gråsprängt skäggig farbror med svart polotröja under den gråa kavajen:
"Var det inte den som vann FIPRESCIs kortfilmspris för regidebutanter från södra Norden?"
Demonstrativt MacBook Air-viftande filmstudent med slokhatt:
"Nej, nej! Det var den som vann *Svenska kyrkans* kortfilmspris för regidebutanter från södra Norden!"
"Jaja, hur som helst så dekonstruerade den våldsfilmen på ett väldigt intressant sätt..."
"Ja, verkligen."
Charlie Kaufman hälsar på, det är inte kattskit det. Han får förstås ett nyligen instiftat pris. Tipsa mig om den första tidningsartikel du läser om detta besök som inte använder ordet "egensinnig", så ska du få en eloge online! Men oftast är det ju någon i salongen kvardröjande regissör du aldrig hört talas om, efter en film du såg nästan av misstag, som kommer bli årets festivalstjärna i dina ögon.
Vad verkar värdast att se då? Tja, helt spontant:
Danny Boyles nya, "127 timmar", om en äventyrare som fastnar i en klippskreva och vill komma därifrån. Jag tror jag har sett ungefär den här historien på Happy Tree Friends, men Boyles rulle ska vara osannolikt häftig med tanke på den enahanda miljön. I beskrivningen till baletthrillern "Black Swan" omnämns ofta "Repulsion". Detta och regissörsnamnet Darren Aronofsky väcker intresse! Hideo Nakata filmar på engelska och synbart utan övernaturligheter i thrillern "Chatroom". "Live!", en hård, rysk, existentiell jaktthriller i vildmarken, verkar sevärd. "Never Let me Go" verkar fundersamt mystisk. "Meek's Cutoff" framstår som något lite snällare, men ändå inte alls snällt, för den som gillade "Van Diemen's Land". Och hur är Clintans nya?
Dokumentärt, då?
För den som älskade "Capitalism: A Love Story" men vill veta mer är nog "Inside Job" med Matt Damon som röstciceron ett hett tips. Den seriösaste delen av mig är också sugen på "Years Eaten by Lions", om krigshetsande serbiska journalisters efterkrigskarriärer. "The Parking Lot Movie" är tydligen en dokumentär full av åsiktsstinna och välformulerade parkeringsvakter vid ett amerikanskt universitet; jag blir av någon anledning riktigt nyfiken.
"Exit Through the Gift Shop" är hemliga gatukonstnären Banksys omtalade dokumentär / mockumentär om en stackare som försöker göra en film om honom - en given "festival-snackis". Och när vi snackar eventuella mockumentärer med snackis-potential så kommer det nog bli svårt att få biljetter till norska Blair Witch-liknande kassavältaren "The Troll Hunter".
Bland kortfilmerna så är "För min skuld" baserad på den roligaste idén. Slutresultatet vågar jag inte sia om.
I övrigt kör de en samling Red Westerns - kommunistiska western-filmer. Är det lika roligt att se filmerna som konceptet är kultigt? Vem vet!
