Allt allvarsammare fortsättning på ”Shrinking”
[ 2025-01-19 , Johan Lindahl]
De disharmoniska hjärnskrynklarna är tillbaka. Och mycket är sig ganska likt. Snabba pendlingar mellan humor och allvar liksom ett ständigt flöde av skvaller, kommentarer om varandras privatliv och brist därpå, diverse snedsteg, missförstånd och bakomliggande trauman i en enda skön förening. Om du föll för första säsongen får du åtminstone inledningsvis mer av samma vara här. Kan det bli för mycket av alla deras tillfälliga förbindelser och överneurotiska jargong? Kanske. Men ”Shrinking” erbjuder en fortsatt färgstark kombination av Harrison Ford som tjurskallig veteranpsykolog ihop med Jason Segel och Jessica Williams som hans yngre men högst talföra kollegor med sina respektive sorger och bedrövelser att bearbeta, liksom en handfull individer i deras omkrets.
Det smattrar och smäller konstant av verbala dueller. I princip allt går ut på att man ska lära sig någonting nytt varje dag, samtidigt som det är uppenbart att människor fortsätter göra liknande misstag om och om igen. Ganska lärorikt och underhållande och allt det som fanns i första säsongen. Är jag riktigt lika akut förtjust i den här omgången? Kanske är det något som saknas, eller någonting det blir för mycket av, men jag kan inte säga exakt vad det är. Men vi fortsätter följa äventyren. Och det som formar sig efterhand i den här vändan är mer av fördjupning; det underliggande allvaret och de mer påträngande personliga problemen lyfter mer än komiken den här gången. Jo, säsongen som helhet blir allt starkare efterhand. Och tycks successivt allt mer allvarsam när ensemblen av karaktärer var och en och tillsammans tvingas konfrontera sina respektive personliga trauman. Säsongsfinalen är nog en av de emotionellt mest slagkraftiga från fjolårets omfattande utbud. Det säger något.
