Roande men inte särskilt subtil start på ”The Righteous Gemstones”
[ 2019-08-25 , Johan Lindahl]
Samtida satir. På temat religion. Visst låter det originellt? Någon amerikansk skribent kommenterade precis nyligen torrt just detta. Det är inte så originellt. Det kan bli bra, det kan bli platt och det kan bli alltför mycket brett flin utan substans. Är Danny McBride rätt person att ge sig på det här ämnet? Svaret kan väl förväntas uppenbara sig längs vägen i den nya serien ”The Righteous Gemstones”. Till att börja med drar de igång övningarna med en låt som man, om man har något slags erfarenhet från evangelikala kretsar, ändå kan känna igen. De har gjort lite research. Den väntade vilt slående wacky-humorn slår dock ganska omgående upp portarna när en massiv dopceremoni i Kina får avbrytas, eftersom någon kommer åt knappen märkt ’vågeffekt’ i den stora luxuösa bassängen där man vistas. Och på den vägen fortsätter det.
Det har med jämna mellanrum uppstått verkligt graverande skandaler i sådana här megakyrkor och inte minst deras ledarskikt. Man kan ana att något sådant ska inträffa även här, när vi stiftar bekantskap med den inflytelserika familjen i centrum. De driver ett imponerande ’ministry’ men blottar ohjälpligt uppenbara problem att dra jämnt inom klanen. Dessutom tycks de ha en förkärlek för att etablera nya verksamheter på platser där det redan finns, en form av konkurrens som i sig faktiskt ofta är ett brännande ämne för många troende från olika samfundsbildningar världen över.
Pilotavsnittet har i alla fall sina poänger. Patriarken för pastorsfamiljen (John Goodman) utstrålar auktoritet och kan mycket väl passera som en ledargestalt för några tusen efterföljare. När det gäller sönerna med respektive och den hunsade dottern så är det mer tveksamt hur framtiden ter sig för deras bygge. Saker kan sägas subtilare än så här men det är ändå ganska roande så här långt. I alla fall om man finner en viss skräckblandad förtjusning i det mindre välbetänkta sätt som syskonen Gemstone väljer att hantera ett besvärande fall av utpressning. Hur många dolda djup som har potential att skönjas vet jag inte än, men ytan har åtminstone en viss attraktionskraft.
