Man lever bara två gånger (1967)
Smågammal Connery i lagom bra Bondfilm
"Man lever bara två gånger" är Bond-filmen med rymdfarkosten som slukar en amerikansk rymdkapsel. Musiken under denna scen är en klassiker i sig – och användes med skön effekt när David Arnold samlade en hop artister för en 007-hyllningsskiva.
Amerikanerna misstänker förstås ryssarna för kapselstölden, men lustigt nog drabbas Sovjets rymdprogram av ett liknande missöde. Öga för öga, tand för tand? Det finns en avsevärd risk för att provokationerna kan leda till världskrig. Inte bra.
Britterna är som vanligt mer förnuftiga än sina allierade (eller sin husse, beroende på vem du frågar). En skenmanöver får det att verka som om mästeragenten Bond har lämnat det jordiska (därav titeln), så att han ska kunna arbeta i fred. Givetvis kommer han andra potentiella skyldiga på spåren, via efterforskningar i bland annat Japan.
Bondskaparna har ju en tradition av att hitta "coola grejer" i andra kulturer att slå mynt av. Enbart logiskt, därför, att vi bland annat bjuds på häftiga ninjas – en relativ nymodighet i västerländsk film på den tiden. Filmen presenterar också en japansk kvinnosyn som faller agenten helt på läppen och ger gott utrymme för de sedvanliga meningsutbytena. Angående Bonds blivande fru (ja, det blir också ett skenäktenskap utöver skenavrättningen) så får han veta att hon har ett ansikte som en gris – något som till hans lättnad inte stämmer. Det är, som synes, en rätt gammal film...
I femte filmen börjar även Connery se lite gammal ut, och man kan undra ifall han lägger ner hela sin energi i jobbet. "I just might retire here" säger han, när han får veta lite om könsrollerna i Japan, och det gjorde ju han ju – dock för att återvända några år senare en gång till efter Lazenbys lite underskattade försök i rollen.
Bland de käcka repliker Connery får leverera ingår den muntert ironiska "Oh the things I do for England" när han står i begrepp att lyckliggöra ännu en villig kvinna på arbetstid. Föga subtil är Lings "Darling, I give you very best duck" efter att agenten jämfört olika länders kjolstyg med olika maträtter.
"Man lever bara två gånger" är ett mysigt exempel på hur Bond-filmerna fick vara förr i tiden. Med lite distans och ett småleende har man trevligt som tittare. Riktigt imponerande är väl aldrig filmen, dock. Man får bortse från lite väl många orimligheter (vem filmade helikopterkraschen, till exempel?). Handlingen (en, sägs det, drastisk omskrivning av Flemings roman gjord av ingen mindre än Roald Dahl) är inte den mest raffinerade, även om den förstås lämnar plats för snygga kulissbyggen av Ken Adam och en hel del spektakuläriteter.
Handlingen är kanske mindre viktig. Viktigare är kanske saker som att Q här presenterar "little Nellie" och att Miss Moneypenny försöker lura Bond att säga "I love you" till henne .
© Anders Lindahl
2006-01-18
Det finns fler recensioner på den här. Läs mer >>
Originaltitel: You Only Live Twice
Storbritannien / USA, 1967
Regi: Lewis Gilbert
Med: Sean Connery, Donald Pleasence, Akiko Wakabayashi, Tetsuro Tamba, Bernard Lee, Lois Maxwell
Genre: Action, Äventyr
Teman: James Bond
Det finns 2 recensioner. Läs mer >>
Ingår i följande teman
