Sagan om ringen (2001)
Peter Jackson lyckades!
Väntan på årets mest efterlängtade film har varit lång. Det har varit en väntan av mild fruktan: hur ska mannen bakom de blodstänkta lågbudgetfilmerna Bad taste och Braindead klara av ett så här enormt projekt? Men det har också varit en väntan av tillförsikt: Jackson gjorde ju den underbara Svarta änglar. Så kommer äntligen dagen då täckelsen ska falla och jag med egna ögon ska få se första delen i trilogin om Härskarringen. Det är med ett visst pirr i magen och med något barnsligt i blicken som jag låter förtexterna fylla mitt synfält. Tre timmar senare kan jag bara utbrista: Han lyckades! Peter Jackson gjorde det!
Som så många andra passade jag på att läsa Tolkiens böcker i väntan på filmen. För min del var det första gången jag tog mig igenom alla tre på en gång då jag vid tidigare försök, av någon outgrundlig anledning, har fastnat vid Boromirs likfärd. Jag hade alltså berättelsen i ganska färskt minne och visste alltså vad som skulle hända härnäst i filmen. Likväl gjorde det mig ingenting. Det krävs en verkligt välgjord film för att skapa spänning i scener där man redan känner till hur det går och det lyckas Sagan om ringen verkligen med.
En annan svårighet som man stöter på när man filmatiserar en bok är att man måste stryka saker och göra förkortningar för att filmen inte ska på alldeles på tok för lång. Nedskärningarna och komprimeringarna i denna film är avsevärda. Frodos avfärd från Hobsala går i en rasande fart och den muntre herren Tom Bombadill syns alls inte till, för att bara nämna några strykningar i filmen. Men man kan inte få med allting och avsnitten kommer ju alltid att finnas kvar i böckerna om man saknar dem, även om de inte kom med i Jacksons filmatisering.
Ett tredje problem man kan stöta på i en film som bygger på en bok man har läst är att de bilder man har byggt upp i sitt huvud under läsningen inte stämmer med de bilder man ser på duken. För min del var alvernas skog Lothlórien just en sådan episod. När filmens berättelse började närma sig kapitlen om alverna satt jag i ännu mer spänd förväntan än annars över att få se hur dessa skulle te sig i filmen. Scenerna i mitt huvud och de som finns i filmen skiljde sig ganska mycket åt, men båda två är fantastiska så det gör just ingenting. Vad man måste komma ihåg är att filmen är Peter Jacksons version av böckerna och att alla har olika idéer om hur saker och ting ser ut. Bara för att jag njuter i fulla drag åt Jacksons visioner betyder inte det att jag måste förkasta mina egna. Men Peter Jacksons visioner är verkligen värda allt beröm och jag hoppas att alla får möjlighet att avnjuta dem så snart det bara går.
Sagan om ringen har blivit en underbar och majestätisk film som ensam kröner detta års filmhimmel. När vi tidigare idag på russin.nu utsåg 2001 års bästa filmer flaggade vi för att ingen av oss ännu hade sett Sagan om ringen. Nu har jag gjort det och kan bara konstatera att den spelar i en helt annan division än årets övriga filmer. Det är knappt ens samma spel de spelar. Mitt enda problem just nu är att jag måste vänta ett helt år på att få se nästa del av trilogin. Å andra sidan hinner man se om ettan nästan femhundra gånger innan det är dags igen.
© Andreas Hallgren2001-01-02
Det finns fler recensioner på den här.
Läs mer >>