Requiem for a Dream (2000)

En sann dödsmässa

4 russin

Att beskriva hur Hollywood skildrar droganvändande skulle förmodligen kräva sina modiga textmassor och är säkert ett ämne som någon fräsch filmvetarstudent kan skriva en jättebra avhandling på. Allt från Al Pacinos kokainbad i "Scarface", Ewan McGregors ruggiga avgiftning i "Trainspotting" och Leonardo DiCaprios förfall i "Basketball Diaries" skulle säkert kunna analyseras i detalj och generera några vettiga tankar om vårt samhälle. En sådan avhandling skulle i så fall nästan kräva ett inkluderande av "Requiem for a Dream", regisserad av ”the new kid in town” Darren Aronofsky och med Jared Leto, Ellen Burstyn och Jennifer Connelly i huvudrollerna. En film som ger betydande insikter gällande olika former av beroende utan särskilt stora pekpinnar.

Filmen utgår från mor och son i familjen Goldfarb - mamman parkerad ensam hemma framför tv:n och sonen i färd med att göra karriär som knarklangare. För att få startkapital till sin knarkhandel stjäl sonen mammas tv-apparat titt som tätt och varje gång han sålt den kommer mamman knatande strax efteråt och köper tillbaka tv:n av köparen. Äkta moderskärlek minsann - men för vems skull? Är det för omtanke om sin redan förlorade son eller för att hon ska förlora sin viktigaste ägodel.

I liknande takt löper filmen på. En historia med enormt svarta konturer målas upp och en besynnerlig underliggande humor infinner sig också så småningom. När man tror att karaktärerna inte kan sjunka lägre lyckas de alltid hitta ett kryphål för att göra just detta. När sedan mamman blivit beroende av piller som läkaren skrivit ut åt henne börjar man ana vartåt det hela kommer barka.

Trots att de teman och händelser som utgör "Requiem for a Dream" känns väldigt bekanta från både drogromantiska- och antidrog-filmer så känns ändå filmen helt unik. Den enkla anledningen till detta är att regissörens handlag och vision varit så fast att publiken aldrig förlorar kontakten med filmens riktiga kärna, nämligen att filmen egentligen inte alls handlar om drogberoende utan är en studie över beroendet i största allmänhet. Beroendet till kärlek, omtanke, värme och framförallt mening med livet i ett samhälle där konstant känslomässig kyla råder. Att detta görs så tydligt ger också en större insikt om varför knarket dominerar så många människors liv. De primära behov som dessa människor söker trampas ner i marken av deras egna släktingar och medmänniskor och därför är knarket en lösning - ett symptom snarare än ett isolerat fenomen.

Många som sett filmen säger ofta att man mår så jäkla dåligt när man ser den och om dessa människor funderar en stund kommer de att nå insikten om att det är inte själva knarkandet som är det hemska, utan beroendet som leder karaktärerna i filmen till självförnedring och förnekelse. De riktigt jobbiga scenerna är faktiskt inte heller de där karaktärerna går igenom eld och vatten för att få tag i knark, utan just de scener där beroendet av kärlek och respekt manifesterar sig i sina yttersta former. Exempel på dessa är sonens enda besök hemma hos mamman samt momenten då mamman för en gångs skull har möjlighet att åtnjuta sina vänninors fulla, om än genomskinliga och ytliga, respekt. Starka scener, som verkligen gör att filmens titel blir förståelig. Det här är verkligen drömmens dödsmässa.

Filmtekniskt sett så är Aronofsky en riktig trollkarl. Filmen går i 120 knyck och de många klippen samt de härligt varierade kameratricksen ger verkligen en känsla av äkthet och mening. Med så här många specialeffekter hade effekten lätt kunnat bli den motsatta men Aronofsky styr med säker hand skeppet in i hamn. På det visuella planet är "Requiem for a Dream" enormt spännande och även om man kanske kan tycka att regissören snott några godbitar ur filmhistorien så funkar det till 100 procent.

Jag har inte läst boken av Hubert Selby Jr som filmen bygger på och även om samme Selby Jr står som manusförfattare är det givetvis svårt att säga huruvida filmen är lika förnöjsam som boken eller vice versa. Säkert är dock att "Requiem for a Dream" är en av 2000-talets starkare filmer och Aronofsky känns numera som ett av Amerikas stora filmhopp.

© Johan Hultgren
2003-02-20



Originaltitel: Requiem for a Dream
USA, 2000
Regi: Darren Aronofsky
Med: Jared Leto, Ellen Burstyn, Jennifer Connelly

Genre: Drama