Jojo Rabbit (2019)

Fantasi och fruktan

4 russin

Kan man skämta om vad som helst? Den frågan har ställts många gånger i historien. Och svaret är inte klart som kristall. Det är oftast enklare att närma sig tragedier och katastrofer med humorns hjälp efter en viss tid, som bekant. Och andra världskriget har behandlats på alla upptänkliga sätt under det mer än halva sekel som passerat sedan det slutade.

Ska man använda satiren som vapen att beskriva Nazityskland inifrån och det ska fungera både konstnärligt och budskapsmässigt, krävs att det ligger på gränsen och skaver, som det alltför populära uttrycket lyder. Är det tillräckligt roande respektive oroande, alltför manipulativt, för mörkt eller för ljust? När Taika Waititi tar sig an nazism och antisemitism och samtidigt går in i ”What We Do in the Shadows”-läge landar smällarna lite varstans. Men storyn hänger på något vis ihop och helheten fungerar. Nej, alla skulle inte hålla med om det och filmen var i vintras en av de mer omdiskuterade och polariserande, men det betyder också att det är svårt att hålla sig likgiltig.

Den lägger sig mycket riktigt på den där gränsen. Men balansgången begås oftast med bravur, alltså brutal bravur. Eventuella svagheter finns kanske i en aningen trevande period kring mitten där energin från starten gått över i ett berättande byggt på dialoger som visserligen säger något viktigt, men filmiskt känns lite för avmätt och behärskat, jämfört med den hysteriska inledningen och den dramatiska finalen. Filmen slutar dock aldrig vara en tragikomedi som vet vad den berättar om och hur den vill berätta det. Utgångspunkten är den tioårige Jojo som försöker vara god medlem i Hitlerjugend i ett skede när Tyskland egentligen är på väg att förlora Andra världskriget, men ingen officiellt vill erkänna det. På ett träningsläger för dessa unga och villiga råkar han ut för en liten olycka, förpassas till hjälpreda på ett kontor och vistas mer i hemmet, där han framför allt umgås med sin mamma (inte särskilt entusiastisk anhängare av det styrande partiet) liksom med en osynlig vän som ingen annan kan se: führern själv, Adolf Hitler. Där tror han sig få kraft att stå upp för sanningen. Men allt kompliceras när han upptäcker en gömd judinna i huset. Här skulle det kunna bli övertydligt och predikande, men absurdismen hålls vid liv. Att använda konceptet med fantasier, osynliga bekantskaper och oväntade möten mellan de som tror sig vara fiender är klassiskt. Tonläget är avgörande. Liksom vad man får ut av skådespelarna.

Att sätta in Scarlett Johansson som den välmenande och i sammanhanget ifrågasättande mamman är kanske inget större risktagande på den fronten. Att låta Sam Rockwell spela en officer tvångsplacerad på hemmafronten, en soldat som kanske tror på sitt land men inte längre så mycket på den Stora Saken, är också ett säkert kort. Men det kunde ha kraschat om inte unge Roman Griffin Davis som Jojo vore ett sådant fynd, liksom den något äldre Thomasin MacKenzie som judinnan Elsa. Så, även om regissör Waititi tvekar en del kring var han ska lägga ribban och exakt hur mycket rå realism respektive optimism han släpper in genom gardinerna, lyckas han gå i land med ett företag som fortfarande är vanskligt, trots den tid som gått sedan tiden som behandlas, men kanske framför allt för de ekon av den tiden som många tycker sig se och höra även i dag.

© Johan Lindahl
2020-08-01


DVD / Blu-ray

En detalj jag spontant gillar med filmen är att Waititi inte överanvänder konceptet med ’osynlig vän’ och sig själv i rollen som Hitler. Det blir ännu tydligare om man ser de oanvända scenerna i extramaterialet på skivan. Där är nästan uteslutande dialoger mellan Jojo och fantasi-Hitler. De har sina poänger, men pågår alldeles för länge och ser mer ut som obearbetade manusutkast eller rena improvisationer. Utan omsvep: jag är tacksam över att de inte ansågs platsa i den färdiga filmen. I bonusmaterialet finns även några minuter med scener som gick snett, bloopers alltså. Liksom ett halvtimmes bakom kulisserna-reportage med regissör, producenter och större delen av ensemblen vi ser på duken.
Bild: 20th Century Fox

Originaltitel: Jojo Rabbit
Nya Zeeland/Tjeckien/USA, 2019
Regi: Taika Waititi
Med: Roman Griffin Davis, Thomasen McKenzie, Scarlett Johansson, Taika Waititi, Sam Rockwell, Rebel Wilson, Alfie Allen, Stephen Merchant, Archie Yates, Luke Brandon Field

Genre: Drama, Historia, Komedi, Krig
Svensk biopremiär: 2020-01-10
Hemmabio: 2020-06-01
Teman: Andra världskriget


Ingår i följande teman


Andra världskriget





     

Dela |