Koreaner kan. Konsten att komplicera om inte annat. Regissör Chan-wook Park har tidigare visat förmågan att både iscensätta vackra tablåer och väcka alla typer av tänkbara emotionella reaktioner i exempelvis ”Old Boy - Hämnden” och vampyrdramat ”Thirst”. Den här berättelsen bygger på Sarah Waters roman ”Fingersmith” (som jag inte läst) och innehåller ungefär precis allt det som man kan uppskatta i filmer av en annan provokatör vid namn Peter Greenaway. Även om det här har klart mer av klassisk storytelling, jämförbar med Ang Lees obehagligt intrikata spiondrama från andra världskriget ”Lust, Caution”.
Arkitektur, foto och scenuppbyggnad, allt sådant är inte oväntat visuellt anslående. Handlingen utspelas i det av japanerna ockuperade Korea någon gång i mellanvärldskrigstiden. Att orientera sig i alla lägen är lite av en utmaning. En tjänsteflicka som egentligen inte är tjänsteflicka placeras på ett gods hos en förmögen arvtagerska, på uppdrag av en skojare som vill nästla sig in och gifta sig med arvtagerskan för att sedan lägga beslag på hennes betydande tillgångar. Har vi hört den förut? Men, nej, det är inte hela historien. Och ju mindre man säger om hur allt utvecklas, desto bättre. Det tar tid att bygga upp, men här idkas lurendrejeri på hög nivå. Plus en ganska tilltagen dos erotik, främst mellan kvinnor. Männen i den här berättelsen är överhuvudtaget svekfulla typer eller - ska vi säga det rakt ut? - perversa patriarker.
Det blir en del blod och hud. Kanske mer hud den här gången. Men även en del tjusiga kreationer i klädväg. Imponerande åkningar. Högläsningssessioner med påtagligt provocerande former av poesi. Dolska blickar och spel för galleriet. Vem som är ärlig mot vem och när är en gissningslek för alla inblandade - och för oss. Fram till en dramatisk upplösning som kanske inte är helt unikt uttänkt, men väldigt elegant exekverad.