Underground (1995)
Magiskt realistisk tragedikomedi om ett lands sönderfall
En mustig skröna? Hmm, oavsett ifall uttrycket längre går att använda efter frejdigt missbruk från filmprånglare så är jag inte säker på att "Underground" i första hand är en sådan.
Är "Underground" snarare ett serbernas försvarstal? I viss mån, kanske. Kusturica själv har uttryckligen sagt att han ville ge en annan syn på ett folk som under krigen på 90-talet ofta framställdes som De Onda. Valet av gammalt journalfilmsmaterial från nazisternas intåg är också talande. I det slovenska Maribor och det kroatiska Zagreb välkomnas de av hurrande folkmassor medans tyskarna visas åkande längs folktomma gator genom serbiska Belgrad. Kampen mot fascisterna blir sedan en väsentlig del av filmen.
Men "Underground" är enormt mycket mer. Och mycket mer än de oundvikliga scenerna när en full man går omkring med en smärre brassorkester bakom sig.
Scener som bombningen av Belgrad, skildrad ifrån ett zoo och förebådad av vargarnas ylande och djurens oro, vittnar om hur alldeles särskilt duktig Kusturica är. Att kunna berätta om det sanna på ett oväntat sätt är kännetecknet för många riktigt stora filmskapare, och hela "Underground" präglas av den begåvningen.
Det är inte några fantastiska föredömen vi ser leva sina liv i krigets och kärlekens skugga. Petar Popara och hans bäste vän Marko är ett par ganska buffliga typer med klara kriminella tendenser. Petar drar sig inte för att lämna sina gravida fru till förmån för sin älskarinna. Men tillräckligt med moral har de för att kämpa emot invasionsmakten och sälla sig till de kommunistiska partisanerna.
I ett skyddsrum föds 1941 Petar son. Modern dör av sviterna efter förlossningen. Tre år senare vill Petar (efter en lämplig sorgetid, kanske) äntligen äkta sin älskarinna - den hyfsat fagra skådespelerskan Natalija, som även nazisten Franz trånar efter. För att spä på komplikationsgraden ytterligare finner till slut också vännen Marko att han har känslor för damen i fråga. Sålunda skapas förutsättningarna för vad som tids nog ska bli ett makalöst bedrägeri och, liksom i förbifarten, ett porträtt av vad som för inte så länge sedan kallades Jugoslavien.
"Underground" är definitivt också delvis burlesk komedi, som när Petar, driven av svartsjuka, förstör en teateruppsättning inför ögonen på ockupationsmaktens grädda - en scen som övergår i något betydligt mer dramatiskt. "Underground" är ett samtidigt ett skruvat drama, där realism inte alltid verkar så viktig att uppnå om den står i vägen för en bra scen.
Eftersom Kusturica väljer att hålla på sina överraskningar ett tag, känns det dumt att orda alltför konkret om den fortsatta handlingen. Men en historielektion av rang är det, med våra huvudpersoner inpetade i såväl journalfilmer som stora skeenden under Titos tid och fram till och med krigen på 90-talet. Ett kärleksdrama är det, med en hook som heter duga, och det är lika underhållande som upprörande när det blir uppenbart hur långt vissa är beredda att gå för kärleken. Och det är lika besynnerligt tungt som det är underhållande, när det mer och mer börjar visa sig att stulen lycka kanske inte riktigt fungerar.
"Underground" är slutligen ett slags allegori, om man är på det humöret, över hur människor med en stark vilja att göra det rätta kan luras till att istället tjäna någons egenintresse.
Jag är inte helsåld på allt Kusturica gör: tycker bland annat att hans karaktärer ofta är onödigt barnsliga och att vissa scener har en tendens att pågå längre än vad som är intressant. Men ofta gnistrar hans filmer till på ett sätt som få andra och särskilt i "Underground" finns så mycket bra idéer, känslor och ren filmberättarglädje att det blir riktigt bra film i alla fall. Inte minst mot slutet, när det rör sig om nattsvart tragedi (med en liten magiskt realistisk epilog som plåster på såren).
"Underground" kommer inte förklara vad som egentligen hände med Jugoslavien, men den kommer troligen att fascinera dig och lämna kvar bestående minnen om du ger den chansen.
© Anders Lindahl
2004-12-17
Tack till Atlantic Film för recensionskopia
Originaltitel: Underground
Jugoslavien, Frankrike, 1995
Regi: Emir Kusturica
Med: Miki Manojlovic, Lazar Ristovski, Mirjana Jokovic, Slavko Stimac, Ernst Stötzner, Srdjan Todorovic, Mirjana Karanovic
Genre: Drama, Historia, Komedi, Krig
