Crónicas (2004)

Tät film med tvärt slut

3 russin

"Att förlora ett barn är en den värsta tragedi som kan drabba en människa. Det innebär att gå mot livets själva natur och förlora framtiden. Den här filmen handlar på många sätt om temat att gå emot naturen.” Så funderar Sebastián Cordero kring sin egen film "Crónicas" i Nuestros Rollos, en liten ecuadoriansk "bulletin för kritiska cinefiler". Han berättar vidare att en del av inspirationen kom från en artikel i en sensationsblaska 1999 angående gripandet av en brutal barnamördare i Colombia. I artikeln nämndes helt kort förövarens fru. Och frågorna började fylla filmregissörens huvud; vad visste hon egentligen? Hade hennes man goda sidor, var han rent av en god make och far hemma? Och vad tänkte hon NU?

”Crónicas” valsar just nu runt på filmfestivaler världen runt. I Ecuador hade den premiär i september. Att den kommit till världen överhuvudtaget beror till stor del på välsignelse från exempelvis Alfonso Cuarón och Guillermo del Toro, båda krediterade som producenter. Men - trots eller tack vare? - samproduktionen och några internationellt kända namn i rollistan har filmen en avgjord Ecuador-stämpel. Den har mer muskler genom finansiering från Mexiko, samtidigt som de meriterade skådespelarna ger den tyngd och trovärdighet - trots en uppsjö dialekter i omlopp. "Crónicas" är Corderos andra film efter "Ratas, ratones, rateros" och en av hittills ytterst få filmer från Ecuador som fått någon märkbar internationell uppmärksamhet.

Filmen spelades in till största delen i Babahoyo, en fattig småstad inte så långt från Stilla Havs-kusten, i landets varmaste och fuktigaste region. En ideal inspelningsplats, resonerar Cordero vidare i Nuestros rollos. Många hus är byggda på pålar med tanke på regelbundna översvämningar och bostadsområdena hålls ihop med hjälp av bambubroar. "Barnen lär sig simma innan de lär sig gå, husen saknar rent dricksvatten men har TV. Det är en otroligt rik och vacker plats, men kan samtidigt vara helvetet på jorden", konstaterar Cordero angående denna kontrastrika del av ett kontrastrikt land.

Min egen värdering av filmen bör kompletteras med reservationen att en del av dialogen gick mig förbi i denna otextade version. Särskilt när Leonor Watling sprätter iväg med sin omisskännligt spanska accent är det svårt att hänga med. Spanskspråkigt är det rakt över, med undantag för att John Leguizamo får sina ryck 'in english'. Colombianen Leguizamo (känd från bland annat två filmer av Baz Luhrmann, "Moulin rouge" och "Romeo + Juliet") spelar reportern Manolo Bonilla från Miami. Han är på jakt efter scoop för TV-magasinet "Una hora con la verdad" (ungefär "Sanningens timme”). I Babahoyo bevittnar han och hans två medarbetare begravningen av ett offer för en okänd barnamördare. Brodern till offret springer ivägen för en bil och dödas direkt efteråt. En folkmassa försöker göra processen kort med föraren, men Bonilla bidrar till att lagens män hinner emellan.

Den undan lynchlågorna räddade, men av polisen inspärrade, Vinicio ser sin chans att förklara sig oskyldig inför allmänheten med hjälp av media. Och Manolo ser sin egen chans till en bra story, "något riktigt stort" om rättsrötan och hur den oskyldige eller otursförföljde medborgaren drabbas. Vinicio avslöjar att han en gång mött en man som gett honom uppgifter om seriemorden som sätter skräck i samhället. Och hans tips ger resultat för Manolo som gör skakade upptäckter i ett grustag. Men det väcker samtidigt frågan; vem är Vinicio? Manolo börjar bearbeta honom i cellen, men har också den lokala polismakten hängande över axeln, av förståeliga skäl.

I trion från Miami råder delade meningar om reportagets inriktning. Kameramannen Ivan (José María Yazpik) och kvinnliga reportern Marisa (Leonor Watling) ifrågasätter Manolos bedömningar, samtidigt som en annan sorts spänning (inte helt ny i filmsammanhang) uppstår mellan Marisa och Manolo. Men det sistnämnda är inte huvudspåret i den här filmen. I korta sekvenser från en TV-skärm ser vi Sanningens Timme flimra förbi, påannonserad av Señor Victor (Alfred Molina i en bokstavligt talat liten roll). Han liknar faktiskt en av Ecuadors mest kända TV-journalister, vars namn just nu flyr mitt minne.

"Crónicas" är en tät film, fylld av autentisk miljöskildring med de omtalade husen på pålar och en tryckande värme som nästan känns från duken. Stämningen i en stad som hemsöks av något oförklarligt blir påtaglig, liksom fattigdomen, den utbredda alkoholismen och ryktena som rör sig bland invånarna. Vinicios höggravida hustru som vill ha sin sida av saken presenterad och hans relation till sina barn skildras också med imponerande närvaro. Samtidigt följer vi sorgen hos paret som samma dag berövats två söner. Filmen vill givetvis säga något, eller ganska mycket, om mediernas tvetydiga roll i samhället, men verkar lite osäker på exakt vad. Den förblir aningen fumlande som mediekritik, men heller aldrig så precis och övertydlig att den målar in sig i ett hörn.

Slutet kan verka tvärt. Är det tillfredsställande? Eller är det som att slå hål på en påse av uppammade förväntningar? Där kommer omdömena antagligen att dela sig. Själv blev jag ganska paff när eftertexterna började rulla, men tycker ändå att filmen kanske gjort sitt vid den punkten. Den skulle kunnat fortsätta mot något mer distinkt och avgörande, men lämnar över ansvaret åt åskådaren att resonera sig fram till vad som vore en logisk upplösning på längre sikt. Om det nu finns några sådana i verkliga livet...

Damián Alcázar gör ett stillsamt intensivt intryck i rollen som Vinicio. Han är en till synes vanlig arbetande man, familjefar, manipulativ men mänsklig. Möjligen också ett monster, men därom tvingas vi motvilligt filosofera själva. Kärnan i filmen är dialogerna mellan honom och reportern i enrum, där vi är osäkra på vem som utnyttjar vem och i så fall vem som kommer att vinna. Om nu inte båda vinner - eller båda förlorar. Som filmens egen slogan lyder; sanningen är inte hela sanningen.

© Johan Lindahl
2004-11-03

Originaltitel: Crónicas
Ecuador / Mexiko, 2004
Regi: Sebastián Cordero
Med: John Leguizamo, Leonor Watling, Damián Alcázar, José María Yazpik, Alfred Molina

Genre: Drama, Thriller
Teman: Journalister


Ingår i följande teman


Journalister





     

Dela |