Maria Full of Grace (2004)
Saklig men inte kylig
"Based on a 1000 true stories" hävdar en poster för filmen. Det är troligen en underdrift, i alla fall om vi syftar på alla personer som dagligen utsätter sig för samma sak som huvudpersonerna här, i brist på bättre uppslag för att komma - ja, åtminstone någon annanstans än där de är just nu.
Det här är en av det gångna årets mest stillsamt intensiva filmupplevelser, inte helt olik argentinska "Garage Olimpo" som kom för några år sedan. Joshua Marstons debutfilm är inspelad i USA, Colombia och Ecuador med i stort sett okända och ofta oprövade namn rakt över i rollistan. "Maria full of grace" är en film som opererar enligt motsatsen till den vanligare tekniken att desperat vilja dra uppmärksamheten till sig. Samtidigt svävar den inte på målet eller tvekar inför de mörkaste sidorna i ett mörkt, ännu inte avslutat, kapitel i historien. 2004 års absolut bästa film, enligt James Berardinelli på ReelViews, det som hävdas vara den största icke-kommersiella filmsajten på nätet. Själv håller jag filmen som i varje fall en av de fem-sex starkaste det senaste året.
Med hjälp av Plan Colombia har USA tänkt sig lösa problemet med narkotikasmugglingen från Colombia. Om jag minns rätt så går åtminstone 80 procent av planens budget till militära bekämpningsmetoder och besprutning av cocaplantager. Det här nämns inte i filmen, som beskriver en annan del av den inte så självklart enkla verkligheten bakom flödet av tunga droger i regionen, en miljardindustri som kan verka omöjlig att få bukt med. Så länge det finns en efterfrågan i det förlovade landet och så länge det finns gott om lågavlönade andinska ungdomar med mycket lite att förlora och motiverade att riskera livet för chansen att tjäna mer på en veckas jobb än under månader på plantager eller i fabriker, så har trubbiga storskaliga krigsförklaringar mot knarket försumbara utsikter att lyckas långsiktigt.
"Maria" handlar om mulor. Det vill säga dem som lockas att att agera kurirer med drogerna insvepta insvepta i kondomer, levererade i den egna kroppen. Hur det går till i praktiken får vi noggrant kännedom om. Hur man lär sig att svälja kapslarna och undviker att få ut dem för tidigt, hur man sedan tar sig igenom tullen... och vad som kan inträffa om behållaren spricker inne i magen. Filmen är inte överpedagogisk, men tydlig nog. Den vadar inte i blod eller ömkar sig över alla orättvisor. Den beskriver en vardag där många tvivlar på framtiden och därför vågar mer än de borde. Och tar sedan en cellskräcksframkallande tur ut i det okända. Om det var något avsnitt i droghanteringen som inte täcktes in i Steven Soderberghs "Traffic" häromåret så var det nog det här. Saklig men inte kylig, moralisk med inte dömande. Och utan en rejäl uppgörelse där alla trådar tvinnas upp.
Huvudkaraktären Maria får tidigt i berättelsen indikationer på graviditet, vilket adderar en dimension till hennes val. Hur kan man göra det hon gör, välja den väg hon går? Tristessen i hemstaden, trycket att rätta in sig i ledet, de starka orubbliga familjebanden som både skyddar och hindrar, de otacksamma slitjobben - det är några av svaren som ges. Hon är inte ensam. Lucy och Blanca är två andra. De drömmer om en annan framtid, men saknar egentligen mod - riktigt mod. Därför blir lösningen något som verkar vansinnigt för de flesta av oss, men inte obegripligt under de här omständigheterna.
Det här är en film utan - som det brukar heta - åthävor, berättad i behärskad men inte sövande takt. Den gestaltar livet i sydamerikanska småstäder, storstadens bakgator i både Latin - och Angloamerika, liksom livet i arbetarklassen på ett sätt som ser klockrent ut, med reservation för mina begränsade men inte helt obefintliga kunskaper. Närbilderna vilar ofta just på Maria, avslöjar mer och mer av nykomlingen Catalina Sandino Morenos oanade uttrycksmöjligheter. Men det parti som av någon anledning häver sig fram i minnesbankens förgrund mest frekvent efteråt är flygfärden mot Förenta Staterna med dess inneboende spänning och klaustrobiska överhängande hot.
Hänsyn tas inte av de som leder ligan - eller vilken roll i näringskedjan de vi ser hunsa mulorna nu egentligen har. Möjligen, troligen... nej, säkerligen är de "bara" hantlangare åt de regerande rovdjuren, de som alltid klarar sig längst. Det kan fungera som en bild av hejdlös hyperkapitalism. Finns det en marknad så måste den exploateras. Några ägg knäcks alltid vid framställningen av en omelett. Har du väl dragits in, finns det det någonsin en chans att ta sig ur ekorrhjulet? "Maria full of grace" verkar vilja antyda att det trots allt gör det.
© Johan Lindahl
2005-01-23
Originaltitel: Maria Full of Grace
USA, 2004
Regi: Joshua Marston
Med: Catalina Sandino Moreno, Yenny Paola Vega, Wilson Guerrero, Jaime Osorio Gómez, Guilied López Franklin, Patricia Rae
Orlando Tobón m fl
Svensk biopremiär: 2004-10-29
