Broarna i Madison County (1995)

Högklassig romantik med stabil Eastwood

Även om man kanske kan ha invändningar mot en superrynkig gubbe som Clint Eastwood i rollen som förste älskare så kastar ”Broarna i Madison County” tvivlen åt sidan. Och att en så här känslig, hjärtvärmande och stämningsfull film kommer från samma man som en gång överspelade i ”Heartbreak Ridge” och våldtogs av Sonia Braga i ”The Rookie”, är faktiskt anmärkningsvärt, även om Clint Eastwood på senare år övertygat en hel filmvärld om att hans talang bakom kameran faktiskt håller mycket hög klass med filmer som ”Mystic River”, ”Unforgiven” och ”Midnatt i ondskans och godhetens trädgård”.

Det är amerikanskt 60-tal. Hemmafrun Francesca (Meryl Streep) lever ute på landet med make och två barn. Hon trivs med livet men samtidigt är det något som saknas. När övriga familjen reser bort en vecka har Francesca knappt hunnit sparka av sig skorna innan Robert Kincaid kommer in i hennes liv. Han är fotograf och har vägarna förbi och stannar helt enkelt till för att be om vägbeskrivning. Det ena leder till det andra och vips så är han inbjuden på middag. Undan för undan upptäcker de båda att de är attraherade av varandra och nu börjar problematiken. Ska Francesca lämna sitt gamla, smått stillastående liv för att följa med den mer spännande Kincaid?

Så långt kanske det hela låter som tantsnusk och vardagsromantik men filmen tar sin problematik på allvar istället för att ta några Harlekin-genvägar fram till lyckan. Vi får oss till livs en hel del kloka ord om kärlekens natur och vad som egentligen menas med att leva lyckligt i ett förhållande. Inget är särskilt svart eller vitt och manuset belyser många aspekter på den kluriga problematiken.

Historien återberättas genom en dagbok som Francescas, nu vuxna barn återfinner efter hennes död. Att berättelsen kommer ha en avgörande inverkan på barnens liv står klart ganska snart då det tidigt planteras att barnen själva har problem i sina egna förhållanden som kan relateras till moderns historia. Detta parti i filmen är det svagaste eftersom det hela känns så konstruerat. När vi får vår payoff i slutet så känns det snarare som att man blivit smått manipulerad av en manuskonsult än berörd av en inspirerad manusförfattare.

Filmens klimax återfinns istället en kvart tidigare i filmen, i en enormt känslofylld scen utan dialog, där Francescas och Roberts framtida liv tillsammans ställs på sin spets. En scen som känns som en av 90-talets stora klassiker. Scenen anger också en mer sentimental ton för resten av filmen och leder till en ganska långdragen avtoning i snyftandets tecken.

Det som man verkligen kan uppskatta när man ser ”Broarna i Madison County” för andra och tredje gången är det subtila, nyansrika berättandet. Små rörelser, tonlägen, tvetydiga repliker och ibland den rena tystnaden som ger ett djup och allvar i berättelsen och man känner av att det är riktiga skådespelarproffs vi har att göra med. Den subtila symboliken – lägg till exempel märke till de gånger Franscesca går genom brotunnlarna – är både behaglig och tränger sig inte på på något sätt.

Den här typen av film kan göras på ett annat sätt och ”Broarna i Madison County” hade mycket lätt kunnat bli en annan film – även om den bygger på en litterär förlaga. Clint Eastwood har dock hittat storyns kärna och även om han kanske smyckar ut den lite för mycket då och då, så vet han exakt vad han vill få fram och han gör det med bravur.

© Johan Hultgren
2004-07-09

Originaltitel: The Bridges of Madison County
USA, 1995
Regi: Clint Eastwood
Med: Clint Eastwood, Meryl Streep, Annie Corley, Victor Slezak, Jim Haynie, Sarah Kathryn Schmitt, Christopher Kroon, Phyllis Lyons

Genre: Drama, Romantik

Sök