Beowulf (1999)
Förvirrad science fiction utan poäng
Ibland är det underhållande att se en dålig film, tänkte jag och hyrde "Beowulf". Inget hade kunnat förbereda mig för vad jag skulle få se. Något på alla delar så genomgående uselt trodde jag inte man kunde producera utan medvetet och ihärdigt slit, men det verkar ha lyckats ändå.
"Beowulf" bygger på en anglosaxisk rimkrönika (som tillkommit någon gång mellan 600-talet och 1000-talet och inte 1100-talet som det står på videoomslaget) om hjälten Beowulf som förgör monstret Grendel och hans mamma. Rollen som Beowulf spelas här av Christopher Lambert och Grendel gestaltas förtjänstfullt av monstret från Rovdjuret-filmerna, som därigenom gör en efterlängtad comeback.
Nåväl, så här är det: ett arkitektoniskt missfoster till fästning hemsöks av ett ondskefullt monster som äter upp folk och som har visat sig vara mycket svårt att få död på. För att skydda omgivningen belägras fästningen av gränsvakter, vars uppgift tycks vara att döda alla som lämnar fästningen. Fråga mig inte varför, men så är det.
En kvinna (Patricia Velazquez) flyr från fästningen och blir naturligtvis tillfångatagen. Gränsvakterna tänker hugga av hennes vackra huvud med hjälp av en enorm rakkniv. Attans. Men vem kommer inridande till tonerna av dålig techno om inte Beowulf. Efter att ha slaktat minst ett dussin korkade gränsvakter och på samma gång visat upp sin stora arsenal av överdesignade och funktionsodugliga vapen räddar han kvinnan och rider mot fästningen med henne. Men hon hoppar av hästen och springer tillbaka till gränsvakterna som skyndsamt sätter en yxa i hennes mage. Att få dö redan tio minuter in i denna film måste vara en välsignelse för den fortsatta karriären. Eller som vapensmeden så kärnfullt uttrycker det: "At least for her it's over". De övriga medverkande måste stå ut i nästan 80 minuter till innan de får lämna in. Filmen fortsätter ungefär likadant tills monstret, och de flesta andra, är döda.
Christopher Lambert spelar alltså huvudrollen i den här soppan och det blir man ju inte så mycket gladare av. Hans karriär påminner förresten om Rutger Hauers. De gjorde både några hyfsade, eller i vissa fall bra, filmer i mitten av 80-talet (i Lamberts fall "Highlander, Subway, To Kill a Priest", Hauer i "Blade Runner" och "The Hitcher"), men har sedan dess mest setts i undermåliga SF- och fantasyfilmer. Men det kanske är så att Lamberts "bra" filmer mer beror på manus, regi och motspelare än på någon större skådespelartalang från Lamberts sida. Om han någonsin har haft någon så har han definitivt tappat den i "Beowulf".
Å andra sidan så är Lambert i gott sällskap i "Beowulf". Ensemblen är så usel att det rentav blir roligt. Vad sägs om Rhona Mitra som lanseras på videoomslaget som "Modellen bakom Lara Croft i Tomb Raider"? Detta måste vara en av de mest desperata locktexter jag sett. Fantastiskt.
"Beowulf" är en helt igenom värdelös film, och jag har svårt att förstå varför den överhuvudtaget har producerats. Jag önskar att jag kunde nämna något positivt med den, men går inte. Manus finns knappt, skådespelarna suger, musiken är hemsk och filmen är taffligt klippt. Ok, Lambert hoppar lite snyggt i scenen där han slåss med Grendels morsa, men enbart det räcker inte riktigt. "Beowulf" är skräp och jag hoppas att ingen mer, någonsin, kommer att behöva se den.
© Andreas Hallgren2000-06-02