Bananas (1971)
Rebell av helt fel skäl
Visst, "Annie Hall" och "Manhattan" ska väl egentligen nämnas långt före "Bananas" när Woody kommer på tal, men den här underbart tramsiga historien kommer alltid vara en av mina Allen-favoriter.
"Bananas" var Allens tredje egna långfilm och huvudpersonen Fielding Mellish är inte riktigt den intellektuella typ vi är vana att se Allen spela. Stirrigheten och pratsamheten finns dock där, och framförallt ett stort behov av en flickvän. Fielding arbetar med att testa märkliga produkter på ett företag, och scenen i början när han förevisar ett tämligen idiotiskt system för att ge stressade skrivbordsslavar en möjlighet att motionera under arbetet är klassisk slapstick i samma anda som Chaplins "Moderna Tider".
När en politisk aktiv ung kvinna (Lasser) knackar på hans dörr med ett upprop för en fin och viktig sak bjuder han in henne och försöker visa hur engagerad och insatt han är, hela tiden med den ganska uppenbara avsikten att få henne i säng. Hon vill dock ha en man med lite mer pondus, en egenskap Allens figurer sällan besitter i större mått.
Samtidigt pågår ett krig i banarepubliken San Marcos, och Fielding beger sig dit i någon slags förvirrad desperation. Inom kort har han anslutit sig till rebellerna och blir också efter ett tag president över landet. Som synes ingen särskilt trovärdig historia, och mycket av charmen i Bananas ligger i just den lättsamma attityden. "Bananas" vill bara vara rolig, och "Bananas" är jätterolig, med sitt överflöd av goda idéer och roliga scener.
Fielding övar sig på att säga tänkvärda saker, ensam i bilen. Han säger djupsinnigt "jag anser att de värsta brotten är de som begås mot människans värdighet", går ut ur bilen och ramlar rakt ner i en gatubrunn.
Fielding ska köpa en tidning med nakna tjejer i, plockar demonstrativt åt sig en bunt djuplodande magasin och, liksom i förbifarten, en sextidning. Hans sluga avledningsmanöver går om intet när mannen bakom kassan högljutt frågar en kollega om vad snusktidningen kostar.
Fielding och några rebeller i San Marcos ska skaffa proviant för de tusentals soldaterna ute i djungeln. De går in på ett gatukök och beställer mat till allihopa.
San Marcos nya president håller tal för folket och trumpetar högljutt ut att landets nya språk ska vara ... svenska!
Så håller den på, tramsig och kul. Lite satir finns allt inbakad också, men framförallt är "Bananas" en oansenlig, sympatisk och ofta vansinnigt rolig bagatell. Såna behövs också.
----
Trivia: i en scen på tunnelbanan trakasseras Fieldings medpassagerare av två elaka män. Den ena spelas av en mycket ung Sylvester Stallone.
© Anders Lindahl2001-05-07