Tretton (2003)
Girls just want to have fun
Är det så nytt med pubertetstjejer som går bärsärkagång egentligen? Nja, kanske inte, storyn i ”Tretton” är i grunden inte så mycket mer än ett lite mer genomarbetat ”Beverly Hills 90210”-avsnitt. Men en hel del underhållning bjuds det på ändå.
Filmen handlar om Tracy; en tjej som, inte helt oväntat, är just 13 år gammal. Hon har precis börjat skolan igen efter någon form av längre lov (vet faktiskt inte om de har sommarlov i staterna) och under lovet har många i omgivningen vuxit upp en aning och, för att uttrycka mig fint, blomstrat kroppsligen och själsligen – medan vissa står kvar en bit ner på utvecklingsstegen. En av de som blomstrat är Evie – som raskt tagit sig högst upp på popularitetsskalan, och att känna henne är en ynnest som få är förunnade. Tracy, som kommer från ett ganska splittrat och fattigt hem där mamman är före detta alkoholist och mammans pojkvän är före detta pundare, antar utmaningen.
För att vinna Evies gunst tvingas Tracy gå så långt att hon stjäl en större summa pengar från en pensionär så att flickorna kan shoppa loss på skor. Tjejerna trivs med varandra och ribban lyfts högre och högre för vad de kan tänkas göra, bland annat i form av droger, snatteri, sex och annat skoj.
Filmen bygger på verkliga händelser, upplevda av unga Nikki Reed, som skrivit manuset till filmen tillsammans med regissören Catherine Hardwicke. Reed spelar också Evie i filmen – tydligen ansågs hon inte tillräckligt ”oskyldig” för att kunna spela sig själv, men hon klarar sin ”onda” roll med både fingertoppskänsla och en karisma som är få unga skådisar förunnade. Rollen som Tracy gick till Evan Rachel Wood som också är ruggigt bra i sin roll – hon har ju också erfarenhet av filmskådespeleri sedan tidigare. Mamman spelas av Holly Hunter som vi inte sett mycket av på sistone men som visar upp ett varierat och varmt porträtt av den slitna och smått hunsade mamman. För oss ”24”-fans är det också roligt att se Sarah Clarke (Nina Meyers i ”24”) i en mindre biroll.
Det är således en ren fröjd att följa skådespeleriet i filmen. Likaså känns den fladdrande handkameran helt rätt och filmens tempo är högt och ger sällan tid för avkoppling. Det hela förtas dock en hel del av det fungerande men ganska trista manuset, som förvisso är skrivet enligt manuskonstens regler med trovärdiga dialoger och rapp disposition men också är otroligt förutsägbart och till viss del moraliserande. Det känns ofta som om filmen tar ställning och ger oss predikningar om vad som är gott och ont – således faller den ”provaktiva” sidan av filmen platt och då den bygger så mycket på att vara just provocerande så blir man nästan lite sur i biofåtöljen.
När jag antydde likheter med ”Beverly Hills 90210” i början av texten så menade jag verkligen det. Händelseutvecklingen är precis likadan som i vilket avsnitt som helst av den saligen insomnade tv-serien. Vi kan gissa slutet innan filmens huvudkonflikt ens satt igång, vilket känns lite som en motsättning med tanke på att filmen bygger på verkliga händelser. Är verkligen livet så här förutsägbart?
Jag hade också gärna sett mer av Tracy, så som hon var innan metamorfosen till ”cool tjej” sätter igång. När vi inte fått tid att lära känna henne ”på riktigt”, hur ska vi då kunna veta vad det är hon förlorar när hon ger sig i kast med en vuxenvärld hon inte är redo för?
Kort sagt, en rappt berättad historia med duktiga skådespelare och potential men som sätter krokben för sig själv till följd av förutsägbarhet och predikningar.
© Johan Hultgren
2003-11-20
Originaltitel: Thirteen
USA, 2003
Regi: Catherine Hardwicke
Med: Evan Rachel Wood, Nikki Reed, Holly Hunter, Jeremy Sisto, Brady Corbet, Deborah Unger, Kip Pardue, Sarah Clarke
Genre: Drama
Svensk biopremiär: 2003-12-05
Teman: Stockholms filmfestival 2003
Ingår i följande teman
