Vargarnas pakt (2001)

Förnuft och odjur i oupplyst monsterfilm

Sjuttonhundratalets Frankrike återkommer med jämna mellanrum som spelplats i film och litteratur, och det är ju inte så underligt. Uppbrottets och omvälvningarnas tid före och under revolutionen är en intressant tidsperiod där det finns mycket bra stoff att hämta. En aspekt som vi har sett många gånger tidigare är kampen mellan tro, både den kristna varianten och tron på det övernaturliga, och upplysningstidens allenarådande förnuft. Detta är också ett av temana i Christophe Gans film "Vargarnas pakt". Det är också den enda film om rationalismens Frankrike jag sett som bjuder på uppvisningar i kick-boxing framförda av en amerikansk indian.

Den franska landsbygden hemsöks av ett monster som sätter skräck i folket. Monstret är ett hot mot kungens makt och håller liv i vidskepelser som inte anses höra hemma i upplysningstiden. Därför skickas den bereste naturforskaren Grégoire de Fronsac (Samuel Le Bihan) ut för att döda monstret så att det i uppstoppat skick kan förevisas för allmänheten. de Fronsac reser i sällskap med sin vän, indianen Mani (spelad av den flerfaldigt belönade kampsportsstjärnan Mark Dacascos), som har följt med honom efter hans resor i de franska kolonierna i Amerika. Men det visar sig som väntat inte vara helt lätt att fånga odjuret och de Fronsac får tillbringa lång tid i södra Frankrike och upptäcker under tiden en härva av intriger och dubbelspel bakom sin till synes enkla uppgift.

Vargarnas pakt är en vacker film. Mycket energi har lagts på att fånga det bergiga landskapet, de snötäckta skogsdungarna och de detaljerade interiörerna i både slott och koja. Klippningen matchar fotot i kvalitetsnivå och som parentetiskt exempel vill jag peka på ett formklipp mellan ett bröst och ett berg som estetiskt är i par med ögat som framträder i den röda månen i "Bram Stoker's Dracula". Riktigt snyggt alltså. Mycket arbete har också lagts på kostymsidan, vilket nästan är ett grundläggande krav i en film som utspelar sig under denna över- och utklädda tidsperiod. Skådespelarmässigt ligger nivån över den man kan förvänta sig av vad som egentligen är en enkel skräckfilm. Förutom de redan nämnda ser vi Vincent Cassel (från bland annat "Medan vi faller") som en insmickrande men falsk herreman och två rätt starka kvinnoporträtt av Emilie Dequenne och Monica Bellucci.

Det finns som synes en hel del positiva saker att säga om "Vargarnas pakt". Men då går vi raskt över till de mindre insmickrande sakerna. Detta är en klassisk monsterfilm och i likhet med många andra filmer i denna genre är monstrets många offer ungefär lika intressanta för åskådaren som en skiva ost. Distansen mellan de vidskepliga bönderna, som i början är de enda som dödas, och den odjursjagande överklassen är stor och görs ännu större genom att vi inte får tillfälle att skapa några känslor för monstrets offer. Än mer problematiskt blir det när filmen övergår i konspirationsidéer där själva monstret blir ointressant och de Fronsacs motståndare istället blir den pakt som har gett filmen dess namn. Allt eftersom tiden går förirrar sig filmen ner i idéer och teorier som Christope Gans inte riktigt behärskar fullt ut. Ett annat av filmens stora problem är dess längd. Det är oerhört svårt att hålla uppe spänningen i två timmar och tjugo minuter och när berättelsen tyvärr inte är så fängslande som man kunde ha önskat tappar man lätt intresset under de oundvikliga transportsträckorna.

Sedan var det ju det här med kick-boxningen också. Kampsport är bevisligen ett ämne som ligger Gans varmt om hjärtat. Hans förra film var "Crying Freeman" (1995), en kompetent kampsportaction i gangstermiljö. Huvudpersonen i "Crying Freeman" var Marc Dacascos som vi alltså återfinner i "Vargarnas pakt". Och visst, slagsmålsscenerna är mycket bra. Oavsett om kombattanterna är obeväpnade eller försedda med allehanda vapen slåss de välkoreograferat och med såväl tempo som kämparglöd. Det är alltså njutningsfulla scener för den som gillar snygga slagsmål men jag kan inte släppa tanken på hur malplacerat det har blivit. Filmen utspelar sig i Frankrike på mitten av sjuttonhundratalet och en av huvudpersonerna är en Iroquisindian som är fullfjädrad mästare på asiatisk kampsport. Hur rationell och upplyst jag än försöker vara får jag inte riktigt ihop det i mitt huvud.

"Vargarnas pakt" är snygg att se på och bjuder på en del sköna slagsmål. I det stora hela är det en okej monsterfilm som tyvärr tar sig vatten över huvudet. Den försvinner ut i idéer som den inte klarar av att kontrollera och den är minst en halvtimme för lång för att vara riktigt underhållande. Plus och minus väger nästan upp varandra och det blir en svag trea för "Vargarnas pakt".

© Andreas Hallgren
2002-02-16

Originaltitel: Le Pacte des Loups
Frankrike, 2001
Regi: Christophe Gans
Med: Samuel Le Bihan, Vincent Cassel, Emilie Dequenne, Monica Bellucci, Mark Dacascos m.fl.

Genre: Action, Skräck, Äventyr
Svensk biopremiär: 2001-10-12

Sök