Sleepy Hollow (1999)
Sherlock Holmes goes to hell
Tim Burton bygger, i film efter film, upp fantastiska sagor för vuxna. Hans "Batman"-tolkning som överraskade främst genom att vara riktigt bra. "Edward Scissorhands", även den en fantastisk sagoskildring av människors intolerans och sentimentalitet. Tim Burton är ett unikum i Hollywood. En man som kör helt på sina egna visioner.
Sleepy Hollow skiljer sig ganska märkbart från Tim Burtons övriga produktioner, men trots det känns den fullt ut som en Burton-film, då många av hans motiv finns med. Sagostämningen, den annorlunda mannen som inte passar in i samhället, otroliga effekter, den sentimentala atmosfären och gothstämningen. Vad som känns lite fräscht i just denna film är att ploten är välskriven och riktigt oförutsägbar, med ett par festliga "plot-twists" att se upp för.
Historien känns som "Sherlock Holmes goes to hell" och bygger på en klassisk historia av Washington Irving men har ändrats mycket för sin uppenbarelse på vita duken. Filmen är en blandning av det ockulta kontra hederligt detektivarbete á la Cluedo. Ichabod Crane, en ung poliskonstapel från New York, får ett uppdrag ute i byn Sleepy Hollow som hemsökts av en huvudlös ryttare som har ovanan att kapa av folks huvuden titt som tätt. Så snart Ichabod kommer till byn upptäcker han snart att vanligt polisarbete inte gör så mycket nytta, då ryttaren är en osalig ande (ni kommer få en trevlig överraskning när ni ser vem som spelar ryttaren, då han inte står med i öppningsrolltexterna.)
Den påtagliga atmosfären i filmen är lätt att sjunka in i. Allting går i grått, alla ser mer eller mindre ondskefulla ut och det är inte svårt att tänka sig att den lilla byn Sleepy Hollow, i själva verket är ett sinnestillstånd snarare än en stad. Fotot är kalasvackert och instrumenten Ichabod bär med sig är som hämtade ur läskiga böcker om tortyr från förr i tiden. Filmen pendlar också på ett mycket bra sätt mellan galghumor och läskiga scener - mer läskiga än otäcka faktiskt, som det ofta är i Burtons filmer. Burton vill roa sin publik och då filmen har förhållande mycket blodiga scener är de ändå gjorda med en sådan elegans, att de inte går att avfärda som underhållningsvåld utan får stå kvar som ren Burtonsk filmkonst
Skådespelarinsatserna är gedigna och Johnny Depp gör ytterligare en mycket bra insats under Burtons regi (vi minns ju med värme de suveräna "Edward Scissorhands" och "Ed Wood"). Depp spelar inte sig själv eller någon figur han gjort tidigare utan går helt upp i rollen som den yrkeshängivne, pedantiske, bortkomne Ichabod Crane. Christina Ricci är också duktig som femme fatale då hon spelar dottern till en stor godsägare i stan som Depps rollfigur förälskar sig i (Ricci alltså, inte godsägaren.).
Filmen får en stabil 4:a, då de sista scenerna, trots att de är väldigt spännande, tar bort lite av den mystik filmen hade hela vägen fram till dess, och som gör att slutet blir lite utsmetat. Dessutom tycker jag inte att Danny Elfmans musik är riktigt så bra som den var i till exempel "Edward Scissorhands" - mindre ljuva melodier och mer högt skrammel. Trots detta rekommenderar jag varmt ett besök i Sleepy Hollow. Du kommer inte att vilja gå upp ur biofåtöljen efter filmen.
© Johan Hultgren
2000-11-13
Originaltitel: Sleepy Hollow
USA, 1999
Regi: Tim Burton
Med: Johnny Depp, Christina Ricci, Christopher Lee
Genre: Drama, Skräck
Relaterade artiklar
Skrämselfilm
