Like Water for Chocolate (2024)

Något mindre magi men mer fördjupning än filmen

4 russin

”Kärlek het som chili”. Så blev den känd i Sverige. Romanen från 1989 av Laura Esquivel som sedan fördes över till långfilm i början av 1990-talet med roande romantiskt resultat, en stor publikframgång som fortfarande behållit sin attraktionskraft; sina smaker, dofter och allt det där andra. För det handlar väldigt mycket om smaker och dofter och – kärlek. Originaltitelns betydelse ’som vatten för choklad’ har behållits i den engelska översättningen från början. Nu är det dags för TV-serieversionen som inte direkt föregåtts av några fanfarer om sin existens här i Sverige. Men nu finns den. Salma Hayek är tydligen en av producenterna bakom företaget. Och var det en bra idé, som man så ofta frågar sig? Var det här värt att återskapa i ett längre format?

Tja, varför inte? Genuint är det i alla fall. Gjort med omsorg. Det kan skönjas betydande skillnader gentemot filmversionen som gör sig påminda redan tidigt under de första avsnitten. Kanske mindre av det här lekfullt magiska, alltså den magiska realismen som här är något mer nedtonad. Serien är inte lika lekfull och underhållande absurd, men har mer av ett klassperspektiv och rundmålningar, ambitionen att sätta in berättelsen i sitt samhälleliga sammanhang. Handlingen utspelas främst kring sekelskiftet 1800-1900-tal med ständiga spänningar i luften, en tid när Mexiko genomgår flera skiftningar som är på väg att resultera i uppror mot den rådande ordningen. Framförallt fokus i början av 1900-talet under den fleråriga process som brukar kallas mexikanska revolutionen.

Men i centrum står Tita. Yngsta dottern i ett hushåll där mamman är änka och inom sig bär historier som hon inte alltid vill dela med sig av om det förflutna. Ett par systrar finns med i bilden, av vilka sannolikt en är halvsyster, men ändå står Tita nära. Närmare än Rosaura som inte osar av samma uppsluppna livskraft eller entusiasm i allmänhet och överhuvudtaget framstår som glåmig, oinspirerad och påfallande glädjebefriad. Tita har en ungdomskärlek vid namn Pedro. De vill ha varandra, som i verkligen ha varandra. Men Titas ömma moder har helt andra idéer eftersom hon gärna vill förena de två rancherna respektive familj har tillgång till, medan traditionen bjuder att yngsta dottern stannar kvar och tar hand om sin mor tills dess döden inträder. Resultatet? Pedro gifter sig i stället med Rosaura – för att kunna vara i närheten av den han verkligen älskar. Kommer det att bli komplicerat?

Och kommer ett antal recept med oanade effekter på gott och ont att planteras ut längs vägen när berättelsen rör sig framåt? Jovisst. Här får serieskaparna alltså lite mer tid på sig och man tar den. Magin finns där men är mer subtilt serverad, om än starkare markerad i vissa sekvenser. Nej, den är inte helt försvunnen utan blir lite mer framträdande efterhand. Vilket är välkommet. Så receptet här är helt enkelt i sammandrag: romans, revolution och recept.

Det är flera år sedan jag läste boken i sin helhet och frågan inställer sig snart hur mycket serien själv lägger till i form av ingredienser i sagda recept. Jo, nog fördjupas en del teman som inte är lika utvecklade vare sig i romanen eller nittiotalsfilmen. Efterhand blir det uppenbart att man adderat betydande inslag. Resultatet som helhet blir mer övertygande ett par avsnitt in i handlingen. Åtminstone när jag väl kommit över försöken att ständigt reda ut skillnaderna mellan det jag tycker mig komma ihåg och känna till av handlingen och hur den ’borde’ vara. Ja, hur borde det vara? Även om filmen har annan påstridig, oemotståndlig akut charm som den här tolkningen tar längre tid på sig att etablera, så blir det successivt alltmer spännande att följa vart vägen bär i den här versionen. Som enligt planen ska vara uppdelad på två säsonger, enligt liknande modell som den nyligen förverkligade serien av en annan klassisk roman i liknande genre: ”100 år av ensamhet”.

Det kan tyckas skifta mellan promenadtempo och ibland häftigt uppskruvat melodrama. Och att den nya versionen tar sig friheter med förlagan och sätter upp nya perspektiv som tillför nya dimensioner, men också ändrar det grundläggande tonläget, liksom karaktärsbeskrivningarna man tror sig känna till sedan tidigare. Men de glömmer som sagt inte att frekvent krydda med saftiga recept, både verbalt och visuellt manifesterade och att huvudpersonens matlagningskonst kan ha en avgörande inverkan på händelseutvecklingen och relationerna mellan andra människor i hennes omgivning. Så, efter de här första sex avsnitten är jag ändå såld på konceptet och ser fram emot en smakfull och spännande fortsättning.

© Johan Lindahl
2025-05-24

© 2024 Home Box Office, Inc. All Rights Reserved.

Originaltitel: Como agua para chocolate
Mexiko/USA, 2024
Regi: Julián de Tavira Ana Lorena Pérez Ríos
Skapare/show runner: Curro Royo Silvia Ortega Vettoretti
Med: Irene Azuela, Azul Guaita, Ana Valeria Becerril, Andrea Chaparro, Andres Baida, Mauricio García Lozano, Ari Brickman, Francisco Angelini, Lesslie Apodaca, Marco Dzul

Genre: Drama, Romantik, TV-serie
Teman: Originalproduktion från HBO

Relaterat: Kärlek het som chili (1992)


Ingår i följande teman


Originalproduktion från HBO