Sugar (2024)
Cool kriminalhistoria med existentiellt extralager
– Allt är inte som en film. Det vet jag.
Annars är han väldigt intresserad av just filmer. Särskilt gamla filmer. Kanske speglar han sitt eget liv i dem eller så fungerar de som eskapism, en säkerhetsventil och något ibland mindre dramatiskt än hans eget ganska händelserika vardagsliv. Han lever inte ett liv som precis alla andra. Och inte helt riskfritt. Men vem är han egentligen, Mr John Sugar?
”Sugar” ser bra ut. Färgskalan växlar frekvent mellan svartvitt och solglassiga färgfyrverkerier redan under första avsnittet. Den låter bra. Introduktionen av en privatdetektiv med mer än uppenbar film noir-anstrykning men placerad i en mer nutida kontext är visserligen inte så nyskapande, men kanske medvetet nostalgiskt inramad? Frågan är nu vad den här serien kommer visa sig vara i grunden.
John Sugar har en samlad, behärskad attityd utåt. Säger att han inte gillar att skada folk om det inte är absolut nödvändigt. En kvinna vid namn Ruby fungerar som agent eller arbetsförmedlare. Något nostalgiskt och romantiskt manifesteras i hans val av fortskaffningsmedel och om han nödvändigtvis ska bära skjutvapen bör detta ha en speciell historia bakom sig. Men han uppvisar också någon form av återkommande hälsoproblem. Vad uttrycks inte exakt omedelbart. Något neurologiskt?
Språkkunnig verkar den här figuren vara – också. Under första timmen hinner han med såväl japanska som arabiska och spanska utöver den obligatoriska engelskan. Han har instinktivt uppenbar hand med hundar. Han gillar dem och de antingen gillar eller respekterar honom, även sådana kringstrykande byrackor som inte automatiskt respekterar alla andra representanter för arten homo sapiens. När det gäller att ta vara på sig själv i kniviga situationer demonstrera han snart ett inneboende våldskapital. En kapacitet som han alltså uttrycker sig inte vilja utnyttja om det inte visar sig absolut nödvändigt. Men ibland måste man…
En försvunnen ung kvinna. Som tydligen försvunnit förut och sägs ha personliga problem som gör att de flesta i familjen tror att hon dyker upp igen snart. Men alla tror inte det. Och huvudpersonen erbjuds ett knäck som han på något vis känner att han måste åta sig, trots en del som talar emot. Så här långt låter det som en standardingrediens i ett antal skrönor om inte minst privata detektiver och inte minst ofta just i Kalifornien.
Det visuella anslaget med färgskiftningar och även en del inklippsbilder från referensvänligt stoff som äldre privatdeckarhistorier, kanske har något att göra med regissören. Fernando Meirelles är inblandad i flera avsnitt. Alltså brasilianaren bakom ”Guds stad” och ”The Constant Gardener”. Dessutom, verkar namnet Mark Protosevich bekant? Kanske inte. Men han skrev en gång i tiden manus till thrillern ”The Cell” med Jennifer Lopez i huvudrollen, ett övergenomsnittligt visuellt stycke seriemördarfilm med starka inslag av surrealism, symbolik och skruvad psykologi. Hur mycket av de tendenserna kan skönjas här? En del, faktiskt.
Det kan tyckas rulla på i ett makligt tempo. Men det är spännande med en konstant underliggande nerv som är motsägelsefullt behaglig i sitt anslag. Samtidigt som jag ständigt undrar; vad är kärnan i historien, vilka mer överraskningar ligger på lut och vad handlar det här om egentligen? För det är så mycket som inte är fullständigt förklarat. Och John Sugar själv hittar hela tiden nya trådar att nysta i. Den här sanningssökaren hyser inga illusioner om världens allmänna godhet, men vill se skönheten där den finns. Han vet att många människor som han kommer i kontakt med ljuger för honom – även om han kanske inte anar hela vidden av mörkläggningarna och vilka som är inblandade i dem. Han vill tro på någon i alla fall, att det verkligen existerar välmenande mänskliga varelser mitt i allt.
James Cromwell har en biroll som John Sugars uppdragsgivare i det aktuella fallet. Den mannen är alltid en klippa, oavsett sammanhang. Detsamma kan väl sägas om trotjänare som Amy Ryan och Eric Lange, som ni sett förut oavsett om ni känner igen namnet eller inte. Han har en förmåga att växla mellan rakryggade strikta kostymnissar och slemmiga psykopater på ett nästan skrämmande smidigt sätt. Och tycker ni att Anna Gunn i rollen som förslagen matriark i en mäktig familj verkar bekant, så var hon fru White i ”Breaking Bad”. Etcetera. Ingen casting med vänsterhanden, med andra ord.
Storyn verkar inte heller framhastad. Och den fortsätter hålla åtminstone mig i ovisshet om vart den egentligen är på väg. Här fortsätter finnas en tydlig film noir-karaktär och -atmosfär samtidigt som de tycks vilja berätta flera saker på en gång och ge en tidsbild av en stad och av de priviligierade i den. Familjer som uppnått status i en bransch och visar uppenbara symtom på att det någonstans stigit dem åt huvudet, att de kan komma undan med sådant som andra inte gör.
Plötsligt en bit in händer något jag absolut inte förväntar mig. Som eventuellt ställer saker på ända. Är det en komponent som i grunden förändrar vilken typ av serie det här i grunden är? Vad tillför det extra lagret? Förväntningarna förändras åtminstone delvis och man kanske börjar leta efter en annan poäng, något mer serieskaparna vill säga. Själva tonen i berättelsen förändras dock inte i avgörande grad. ”Sugar” kan kallas en typ av existentiell kriminalhistoria som utforskar mänsklighetens natur på ett inte chockerande nyskapande sätt, men tillräckligt tankeväckande vid sidan av det rena spänningsmomentet för att ge mersmak. Och finns det i sådana fall mer att berätta? Vi får se. Avrundningen efter åtta avsnitt antyder att det kan komma mer, eller åtminstone en potential som kreatörerna bakom projektet är intresserade av att spinna vidare på om tillfälle ges och inte minst de finansiella resurserna levereras från ett företag som expanderat kraftigt i TV-facket, men kanske inte självklart kommer att göra det för all framtid.
Men vad har jag nu glömt? Jo. Colin Farrell. Han har funnits ett tag i blickfånget men gillar att variera sig, ge sig på utmaningar, byta genre och kasta sig från svårmodiga plågade figurer till lättsamt excentriska till, ja, det här i alla fall en ganska behaglig bekantskap mitt i allt det mänskliga drama han befinner sig i. En individ som reflekterar över sig själv, sina egna handlingar och vart han är på väg. Egentligen.
© Johan Lindahl
2024-09-08
Någon är försvunnen. John Sugar anlitas att hitta henne. Men vad kommer han att hitta längs vägen - och vem är John Sugar själv?
Lite lätt meditation löser alla problem. Eller?
Originaltitel: Sugar
2024
Regi: Fernando Meirelles Adam Arkin
Skapare/show runner: Mark Protosevich
Med: Colin Farrell, Kirby, Amy Ryan, Dennis Boutsikaris, Nate Corddry, Alex Hernandez, James Cromwell, Anna Gunn, Eric Lange, Sydney Chandler, Miguel Sandoval
Genre: Drama, Kriminalfilm, Mystery, Thriller, TV-serie
Teman: Originalproduktion från Apple TV+
Ingår i följande teman
