Ferrari (2023)

Bäst när det går fort

Generellt är jag ingen superaficionado eller beundrare av bilsport eller motorsport överhuvudtaget. När ämnet dryftas i Sportspegeln brukar jag spola framåt med de möjligheter som numera erbjuds om det inte är direktsändning. Ändå finns där något slags dragningskraft i fartens berömda tjusning och filmer som behandlar ämnet extremt snabbt körande bilar kan ofta bli ganska bra ändå. Allt hänger på hur det filmas, med vilken passion det skildras och om den inneboende spänningen och laddningen finns där. Här finns den åtminstone delvis, även om helheten lider av en ibland alltför kännbar behärskning. Överdriven respekt?

Mina förkunskaper om signore Enzo Ferrari, grundaren av bilsportföretaget med samma namn är i och för sig högst begränsade. Jag vet inte hur han var. Eller om Adam Driver i uppsminkad form för att föreställa en distingerad italienare i sextioårsåldern är idealisk. Eller att en film som i stort sett helt utspelas i Italien har engelska som huvudspråk. Men det är så det är här. Gamle Enzo har ambitioner; racerbilarna är poängen med hela hans affärsverksamhet som tycks hänga på gärdsgården och hotas av finansiell kollaps gång efter annan. Dessutom har han ett komplicerat privatliv med en hustru som är tydligt medveten om att maken inte är helt igenom trogen och tycks förlikad med detta faktum – dock utan att ha hela sanningen klar för sig vad gäller hans övriga relationer med kvinnor. Som att han i princip har ytterligare en familj. En delvis tragisk familjehistoria och kvardröjande bitterhet lurar i det speciella förhållande som utmejslat sig mellan Enzo och frun/affärspartnern Laura, här spelad Penélope Cruz. Tiden är slutet av 1950-talet och Ferrari som företag och fenomen är etablerat men pressat. För att övertyga andra om lönsamheten och visa sitt existensberättigande är Enzo beredd att riskera mycket på många plan. Är det rättfärdigat och vilken typ av karaktär är han? En banbrytande pionjär eller en alltför ensidigt målinriktad man som vill kontrollera sitt eget lilla imperium men inte är fullt uppmärksam på de genomgripande konsekvenserna för omgivningen?

Tveksamheter känner jag i perioder för just temperamentet, eller vad jag trodde skulle vara just mer temperamentsfullt. Men det kanske är trovärdigt. Vad jag vet för egen del är att det är ute på vägen det händer. Eller träningsbanorna. Den här verksamheten för vissa risker med sig, vilket vi ser exempel på säväl tidigt i filmen som i ett senare skede. När det går fort och säkerhetsföreskrifterna är minimala kan det smälla med genuint allvarliga kon Konsekvenser. Och även överlag i de här sekvenserna med oftast rödlackerade rallybilar som plöjer fram på italienska slingrande landsvägar i kuperad terräng i prestigeladdad konkurrens mellan olika stall och ständiga hotbilder även mot deras verksamhet i stort – där har filmen sin verkliga styrka.

Det är i de livligare momenten som Michael Mann med sitt dokumenterade sinne för visuella extravaganser, liksom hans fotografer och klippare, verkligen excellerar. Och det är väl inte mer än vi hade rätt att förvänta oss. Regissören är numera till åren kommen och frågan är om det här är ett pensionsprojekt som han längtat efter att göra i flera år och hur det i så fall kunde ha sett ut om han gjort filmen ett par decennier tidigare. ”Ferrari” som film är väl ändå ett stycke modern maskinhistoria om ett kapitel som många av oss (inklusive undertecknad) inte direkt kan kalla oss experter på. Är vi smartare nu?

Har vi överhuvudtaget blivit smartare när det gäller risktagande och regler kring sådana här aktiviteter? Eller är det just de höga insatserna och inbyggda farorna som lockar, vare sig man vill erkänna det eller inte? Här är det inte bara förarna själva som utsätter sig för svårkontrollerade krafter, utan misstag kan drabba andra i närheten också. Filmen kan visst sägas väcka frågor om ansvar och vill nog vara en typ av personporträtt, en studie i en viss personlighetstyp som publiken själv får värdera och döma. Men riktigt på djupet i något avseende kommer den aldrig. Det är, bara för att upprepa sig, framför allt farten – när den finns – som räddar ”Ferrari”.

© Johan Lindahl
2024-05-10

Originaltitel: Ferrari
USA/Storbritannien/Italien/Saudiarabien, 2023
Regi: Michael Mann
Med: Adam Driver, Shailene Woodley
Shailene Woodley, Penélope Cruz, Giuseppe Festinese, Alessandro Cremona, Derek Hill, Gabriel Leone, Patrick Dempsey, Sarah Gadon, Ben Collins, Jack O'Connell

Genre: Drama, Historia
Svensk biopremiär: 2024-02-24

Sök