Killers of the Flower Moon (2023)
Lång men episk och närgången 1900-talshistoria
Ja. Visst är den lång. Även för att vara gjord av Martin Scorsese. Men i det stora hela är det en film som bär upp sin längd. Sin tyngd. Sitt ärende. Den får plats att rymma sin komplexitet och karaktärerna som är – ja, komplicerade. Som har sina speciella motivationer, svagheter och drivs av mindre ädla motiv. Men är mänskligt begripliga, om vi ser hur världen är funtad i stort, då som nu.
För några år sedan hörde jag talas om boken men kom aldrig till skott att läsa den. Vad jag förstår är det en form av reportagebok i historisk tappning om en period i amerikansk historia som de flesta kanske inte hade så grundläggande kunskaper om innan. Varken i USA eller utanför, anar jag. Om ett folkslag, Osage-stammen i Oklahoma som råkar befinna sig på ett område med betydande oljefyndigheter och därmed blir välbeställda men också exponerade för hot utifrån. De infiltreras mer och mer av lycksökare och människor som själva är mest intresserade av att tjäna en hacka och ibland, eller som det visar sig, alltför ofta på bekostnad av Osage själva. En metod kan vara att gifta in sig hos dem, som den återvändande Ernest Burkhart med relativt färska erfarenheter från första världskriget gör på uppmaning av sin släkting och mentor William Hale. När filmen inleds befinner vi oss någonstans under 1920-talet men händelseutvecklingen pågår under flera år.
Och det som det framför allt kretsar kring är de många oförklarade dramatiska dödsfall som drabbar medlemmar ur stammen med rättigheter till oljefyndigheterna. Någonting står inte rätt till, men vem vill på allvar utreda orsakerna? Jo, till slut kommer någon att göra det – men det är en lång resa dit. Ett stycke amerikansk 1900-talshistoria som sagt, där kärnan finns i relationerna mellan Ernest och hans mäktige farbror William (Leonardo DiCaprio respektive Robert de Niro) samt Mollie Burkhart, spelad av den för mig relativt okända Lily Gladstone som fått mycket rampljus riktat mot sig efter insatsen här. En intrikat, infekterad men inte svartvit relation som bit för bit luckras upp av omständigheterna. Uppenbarligen finns det någonting genuint mellan paret Ernest och Mollie, men den ene är bevisligen indragen i en komplott som skakar själva fundamentet i deras äktenskap och i ett större perspektiv hela existensen för hennes folk.
”Killers of the Flower Moon” är en metodiskt avvägd film som knappast slår över i actiontendenser, men hela tiden levererar en underliggande spänning. Tidskänslan, atmosfären och känslan av att sjunka in i en annan värld är påtaglig. En film som med sina tre och en halv timme kanske tjänar på att ses i portioner men verkligen känns episkt utbredande och samtidigt nära och personlig. Hur mycket sympati ska vi ge dem som medvetet begår destruktiva handlingar och utnyttjar sina närmaste för egen vinning, men samtidigt kan framstå som offer för sina omständigheter och brist på egen vilja? Och vad säger berättelsen om oförmågan att se, eller oviljan att konfrontera orättvisor? Miljön osar någon form av kvardröjande vilda västern där möjligheter öppnar sig och så många som möjligt vill ta chansen att skapa sig ett nytt liv. Även om det bokstavligen betyder att gå över lik för att nå sina mål.
© Johan Lindahl2024-03-03