Annette (2021)
Musikalskröna med fängslande och fantasifullt filmspråk
Sparks. De där två excentriska bröderna med efternamnet Mael som jag själv upptäckte på allvar för någon handfull år sedan, men i själva verket hållit igång karriären i drygt ett halvt sekel. Numera finns även en dokumentär om deras karriär och vilken påverkan de haft på ett flertal andra artister, även om de aldrig uppnått komplett superstjärnestatus. Som av en händelse heter en av deras låtar ”When You’re a French Director”. Nu samarbetar de med just en sådan i ett musikalprojekt förevigat som film med just en påfallande fransk feeling även om det utspelas på engelska och mestadels på amerikansk mark.
Adam Driver i ännu en excentrisk roll. Där kom det adjektivet igen. Och ännu en gång i ett äktenskap med komplikationer. Man kan jämföra med ”Marriage Story” och ”Vitt brus”. En provokativ standardrutin är hans rollfigurs specialitet. Lite mot oddsen förälskar han sig i en omhuldad operastjärna, i sin tur spelad av Marianne Cotillard. Skönheten och shockjocken? Visst har jag redan nämnt att det här en musikal? Med ett eget regelverk och melodramatiskt anslag, serverat med Sparks patenterat sneda småleende. Hela paketet är en bitterljuv passion med tillhörande tragik i förening som troligen inte tilltalar precis all tänkbar publik – vilket knappast varit ambitionen heller.
En baby. Större delen av filmen spelad av en docka. Eller flera dockor. Familjelyckan borde vara total. Parallellt går karriären brant uppåt för hustrun men bekymmersamt neråt för maken. Ja, intrigen har definitivt referenspunkter till den vid upprepade tillfällen filmatiserade ”A Star Is Born” om man vill överanalysera de likheterna, men den det är inte nödvändigt. ”Anette” bjuder rikligt av både självdestruktivitet och skönsång. Men vad är verkligt och vad är drömsekvenser i berättelsens egen värld? Dramat antar en alltmer drömlik karaktär. Det repetitiva draget i Sparks kompositioner kan säkert stöta bort viss publik; särskilt de generellt musikalskeptiska och ni som redan vet att ni inte tilltalas av brödernas stilgrepp bör hålla sig borta redan från uvertyren.
För dig som attraheras av anrättningen levereras i alla fall en mastig musikalskröna, med vändningar som inte alltid är helt väntade. Man kan tänka sig flera alternativa beslut i iscensättningen av en story som den här. Ett krav är att du accepterar blandningen av existentiell vedermöda och en emellanåt distanserande teatermentalitet. En oundviklig fråga, även om du som betraktare helst vill sugas in och inte grubbla över såna detaljer, är väl om de sjunger allting själva? Svaret: inte helt och hållet. Delvis ja, men det kanske inte är helt oväntat att Cotillards framföranden i operasekvenserna krävt uppbackande dubbning av en verklig operasångerska vid namn Catherine Trottmann.
Människor kan vara miserabla. Dryckenskap kan leda till elände. Har ni hört den förut? Fler filosofiska frågor som heller inte är nya men kanske förtjänar att ställas om och om igen: hur skiljer man på sin scenpersona och det privata – om det ens är någon skillnad? Och inte minst, ligger det någonting i misstanken att just komiker är mer depressiva än andra? Åtminstone en viss procent av den branschen. ”Anette” är dock i första hand en film som skapar sitt eget lilla universum och lyckas vara väldigt uttrycksfull genom det fantasifulla filmspråket. Äktenskapet mellan storslaget svällande sånger och ett teaterinspirerat visuellt landskap med framträdande kulisser får åtminstone mig att acceptera att en av huvudpersonerna är en konstruktion i trä nästan hela tiden. Och ändå lyckas utstråla en personlighet. Som redan sagt; inte för alla. Och en egen slutsats eller betygsättning är inte en generell rekommendation. Men det är en film jag definitivt är glad att ha sett. Och hört.
© Johan Lindahl
2023-06-23
Originaltitel: Annette
Frankrike/Tyskland/Belgien/Japan/Mexiko/Schweiz, 2021
Regi: Leos Carax
Med: Adam Driver, Marion Cotillard, Simon Helberg, Devyn McDowell, Angèle, Natalia Lafourcade, Sinay Bavurhe, Franziska Grohmann
Genre: Drama, Musikal, Romantik
Svensk biopremiär: 2021-12-17
