The Green Knight (2021)
Medeltida mörkermys och filosofisk färganalys
Han har inget att berätta. Ännu. Åtminstone inte i jämförelse med sina vapenbröder. När han uppmanas av sin kung att dela med sig om något intressant om sig själv, tvekar Gawain. Han är väl OK, men saknar det där som skapar storhet. Är det viktigt? Kanske är det denna insikt som gör att han senare samma julafton i kungens och övriga riddares åsyn antar en underlig utmaning från en osannolik, oinbjuden besökare. En man susar in i salongen, om det nu är en man. Den resliga varelsen verkar bara delvis mänsklig, men inbjuder den hugade till en lek och unge herr Gawain antar den. Vilket får konsekvenser. På något vis uppnår han viss ryktbarhet, även om självbilden inte tycks förändras nämnvärt. Utmaningen som antogs leder dock till att han ett år senare måste följa upp den; en liten överenskommelse där det gäller att inte tappa huvudet…
Odyssén går genom ett landskap som är påtagligt glesbefolkat och mestadels innebär möten med mindre välvilliga individer eller andra med dubbeltydiga drivkrafter. Gränsen mellan det realistiska och det mytologiska överskrids regelbundet. Genren är den gamla medeltida romansen, alltså en form av riddarsagor med diverse schemabrytande och inte alltid diskbänksrealistiska element inkorporerade. Det finns ett antal sådana berättelser som jag själv inte riktigt fördjupat mig i men ändå börjat få visst intresse för på senare år. Vad skrevs egentligen för typ av sagor under den tid som vi kallar medeltiden och vad hade de att säga sin publik?
Här i en nutida tolkning är det knappast rastlös action som prioriteras i första hand. Snarare rör det sig om stämningsbygge och ett personporträtt av en figur som känner pressen att göra något mer med sitt liv, men kanske till ett pris han inte är beredd att betala. Dev Patel gör ett betydande jobb för att just inkarnera en personlighet med en vilsen själ, kanske en medelmåtta som genom inre eller yttre tryck bara måste testa sina egna gränser även om han fruktar misslyckandet mer än han oförväget ser utmaningarna i ögonen. All ansträngning är på något vis motvillig, men ändå oundviklig. Alicia Vikander å sin sida gör en spännande dubbelroll, eller två sidor av samma mynt? Annars gör nog Sean Harris starkast intryck i rollen som kungen i sitt lilla rike, en efter omständigheterna till synes omtänksam ledare som tycks vilja ta fram det bästa hos sin skyddsling Gawain - med eller mot bättre vetande. Men åtminstone med vad som ser ut som goda intentioner.
Visuellt, ja. Jag nämnde något om stämningsbygge. Helheten handlar inte minst om synintryck och att måla upp en svunnen värld med kontraster mellan spartanskt och priviligierat liv; natursköna eller mer härjade landskap med stora ödsliga hedar där ett eller annat imposant slott uppenbarar sig. Slående många scener utspelar sig i mörker, ibland gränsande till det överdrivet dunkla, åtminstone i hembioanläggningen. Ofta kan man skönja att filmmakarna verkligen velat göra FILM, använda sig av biodukens möjligheter och ljussatt därefter. Det är något med kontraster som ibland går förlorat under andra visningsförhållanden. Men det är en randanmärkning. Berättelsen om den Gröne Riddaren, med en titelkaraktär som syns i början och slutet av filmen, är en form av sedelärande saga med karaktärer som tillåts vara tvetydiga och mänskliga. Här serveras för övrigt ett fascinerande filosofiskt resonemang kring den gröna färgens betydelse av Alicia Vikander i en av filmens mer minnesvärda monologer.
Om inte annat, och det finns en del annat, så väcker den här uppenbart personliga vinklingen av en flerhundraårig story intresse för hur den från början är skriven och i vilka fler format och tolkningar den presenterats tidigare. Liksom för den här genren i sig. Magiska besvärjelser, varelser som kanske inte ens är dödliga, talande kreatur och jättar som plötsligt visar sig på vandring över heden. Bara några av inslagen i en historia som kanske kräver att ses fler gånger för att verkligen komma till sin rätt. Men en gång är åtminstone en bra början.
© Johan Lindahl2022-07-05