The House (2022)
”Here is the house where it all happened”
I tre stop motion-animerade filmer förlagda till olika eror berättas om ett hus. Det är filmkonst med extrem festival-cred men också uppslukande och underhållande. Och ofta rysligt och lite äckligt. I samtliga fall skapas expertmässigt en stämning, inte bara med slående bilder utan också med stor hjälp från kompositören Gustavo Santaolalla (som jag själv allra främst förknippar med spelet ”The Last of Us”).
Smärre spoiler alert: Det börjar som mörkast och jobbar sig vidare via svart komedi mot ett ganska fint slut. Ifall du uppskattar ambitionen men kanske inte vill må som första delen får en att må i 90 minuter.
Huset på höjden presenteras nämligen i tryckande rysarformat, synbarligen någon gång runt förra sekelskiftet. En familj erbjuds oväntat att byta sitt mysiga men enkla hem mot ett ståtligt nybygge där de till och med får mat? Låter bra, men det visar sig förstås ha sina sidor. Det är en ond, surrealistisk saga om två modiga barn och två alltmer frånvarande föräldrar, där somligt aldrig förklaras och inte heller behöver det för att såväl dovt obehag som engagemang ska infinna sig.
De två sista delarna är mer tematiskt besläktade, om än i vitt skilda eror (nu och en tänkbar framtid) och med olika ton. Det handlar om att envisas med sitt projekt när allting säger stopp.
Jarvis Cocker sjunger inte bara eftertextlåten utan ger också röst åt den optimistiske inredaren (i en värld befolkad av stora möss) som satsar allt på att rusta upp ett hus med potential för att sälja det. Hela hans ekonomi hänger på det och tidigt tvingas han klara sig utan det arbetslag som projektet egentligen kräver och göra allt jobbet själv. Skadedjur är ett problem som går från realistiskt till fullständigt surrealistiskt och till slut mardrömslikt. Hela filmen känns för övrigt som en tragikomisk mardröm, samtidigt som igenkänningsfaktorn kring "projektet där allt går fel" är universell. Apropå roliga röstval, här hör vi också Yvonne Lombard och Sven Wollter som två minst sagt märkliga karaktärer.
I en halvt översvämmad värld (befolkad av katter) möter vi slutligen Rosa som också vill rusta upp huset. En tidig scen med tapeter som vägrar sitta uppe för tankarna till ”Barton Fink”. Vattnet stiger runt dem och gästerna flyr, med undantag för ett par sympatiska inneboende som inte betalar hyran i reda pengar men kanske kan hjälpa henne på annat vis. Det disiga ljuset över det vidsträckta vattnet, där bara någon trädtopp sticker upp, är lika vackert som den inledande filmens bilder skapar dov oro. Det är ett bra sätt att avsluta på.
Sevärt? Ja! Så här ambitiös stop motion är inte vardagsmat och ”The House” kunde rekommenderas bara därför, men det är verkligen en trio minnesvärda filmer också.
© Anders Lindahl
2022-01-22
Originaltitel: The House
Storbritannien, 2022
Regi: Emma de Swaef Marc James Roels Niki Lindroth von Bahr Paloma Baeza
Med: Mia Goth, Claudie Blakley, Matthew Goode, Mark Heap, Miranda Richardson, Stephanie Cole, Jarvis Cocker, Dizzee Rascal, Will Sharpe, Paul Kaye, Susan Wokoma, Helena Bonham Carter, Yvonne Lombard, Sven Wollter
Genre: Animation, Komedi, Skräck
Teman: Originalproduktion från Netflix
Ingår i följande teman
