Loki (2021)
"I am burdoned with glorious purpose"
"It seems to me if you can't trust, you can't be trusted", sjöng Ben Folds. Här uppstår en variant av problemet: ”You can’t trust and I can’t be trusted”. I vilket sammanhang, och mellan vilka, repliken fälls låter jag här vara osagt.
När Loke får sin egen tv-serie är temat inte nordisk mytologi utan tidsresor och botgöring. Karaktären är väl i och för sig inte i så stort behov av upprättelse i tittarnas ögon som vore rimligt. Ord som ’hyss’ och ’skälm’ kan te sig lite smickrande när man betänker hans värsta svek och illdåd men på något sätt är det lätt att förlåta honom, bara han visar en aning godhet. Och i ”Infinity War” försökte han ju verkligen göra något självuppoffrande. Tom Hiddlestons illmariga rolltolkning ligger förstås inte heller karaktären i fatet. Här, med samme Hiddleston som en av producenterna, möter vi honom innan slutet, efter att han snott en evighetssten från hjältarna i Avengers och använt den för att fly i tiden. Vart han tog vägen, eller när, var en fråga jag personligen inte reflekterade över så mycket när jag såg ”Endgame”, men här får vi svaret.
Och det är ett rätt konstigt svar. Det visar sig finnas en myndighet som styr över den Rätta Tidslinjen. Det finns en plan för historien och tre visa män som bestämmer över den. Sådana som förstör tidsplanen infångas och ’beskärs’. Sådana som Loke. Owen Wilson är väl vald som tjänsteman/tidsdetektiv på denna myndighet. Hans dialoger med den kaxige guden är roliga och intressanta, likaså hans samtal med högsta chefen (Gugu Mbatha-Raw). Istället för omedelbar avrättning lejs Loke av Wilson för att jaga rätt på en sällsamt farlig ”variant”, alltså en annan person som förändrar historiens gång för mycket och orsakar en oönskad förgrening av tidsaxeln. Varianten visar sig vara en variant av Loke själv, vilket kommer föranleda en hel del självreflekterande. Det handlar också mycket om huruvida man kan lita på en person känd för sin bedräglighet, och om det rentav kan finnas olika svar beroende på vilken Loke det handlar om. Och det kommer dyka upp fler varianter under resans gång, varav vissa har lyckats där Loke gått bet eller gjort saker han inte ens skulle vilja, även om tanken säkert fallit honom in. Men framför allt en av dem kommer få en framträdande roll i serien.
Det är en retrofuturistisk blandning av komedi och bombastiskt allvar som ibland går ner sig i sina knasiga, ibland krystade, idéer. Douglas Adams möter ”Lost” möter stilig inredningsdesign och mysiga manicker, snabba replikskiften och ständiga twistar. Dramatiska miljöer med apokalyps som gemensam nämnare skapar scenografisk variation medan trevande försök till drama visar fler sidor, och mer bräcklighet, hos busguden än kanske somliga anat (och kanske önskat). Och, för att försöka sätta fingret på ett problem som förtar lite av det roliga för mig: på något sätt känns det mer konstlat än i lika knäppa MCU-filmer som ”Guardians of the Galaxy” eller ”Thor: Ragnarok”. Jag … ’köper’ det inte riktigt. I tv-spelssammanhang kan en karaktär vara ”OP”, alltså ”over powered”. Jag får samma känsla med TVA, myndigheten vars tjänstemän med små plattor spolar tillbaka valda personer några sekunder i tiden för att lära dem en läxa och enkelt öppnar temporala dörrar när det behagar dem. Det är lite kul, hur lätt de kan sätta en gud på plats, men det är också lite väl lättvindigt.
Att jobba med tidsresor för att ge en karaktär det slut eller den fortsättning de tycker att hen förtjänar utan att messa med kanon är ju hur som helst ett grepp Marvel-manusmakarna framgångsrikt testat förut. Det här är en väldigt annorlunda implementation som jag varken ogillar eller faller helt för. Det är mestadels underhållande, men ibland nästan lite tråkigt. Hade jag väntat mig mer? Nej, för jag hade ingen aning om vad jag borde förvänta mig. Men troligen inte det här …
Med det sagt, säsongsavslutningen känns ändå lika oväntad som på något sätt … rätt. Med en utmärkt insats av Jonathan Majors (”Lovecraft Country”, en credit han har gemensamt med Wunmi Mosaku som har en viktigare biroll). Kanske har de haft en intressant tanke med alltihopa ändå?
Så, likt många av filmerna i serien underskattar jag säkert även den här vid första titten. Och jag kan gott tänka mig att se nästa säsong.
© Anders Lindahl
2021-07-18
Originaltitel: Loki
USA, 2021
Skapare/show runner: Michael Waldron
Med: Tom Hiddleston, Owen Wilson, Wunmi Mosaku, Gugu Mbatha-Raw, Sophia Di Martino
Genre: Drama, Komedi, Sci-fi
Teman: Marvel Cinematic Universe Tidsresor
Ingår i följande teman
