Tragediernas djungel (2020)
Hypnotisk och hänförande eller handlingsfattig historia?
Först är de tre. En äldre man och två kvinnor som mödosamt förflyttar sig genom tät djungelvegetation, träskmarker och ogästvänlig terräng med växlande väderlek. Exakt vad de gör där framgår efterhand. En av kvinnorna vill undvika att giftas bort med en äldre engelsman. Situationen förändras via dramatiska omständigheter. Den unga, icke giftaslystna kvinnan finner sig omhändertagen - eller kidnappad, beroende på perspektiv - av en grupp gummiletare. Vi rör oss i gränslandskap längs med en flod. På ena sidan ligger södra Mexiko, på den andra brittiska Honduras, numera känt som Belize. Gummit är en eftertraktad råvara och vilken roll det spelar för de här människornas liv är något som också preciseras efterhand.
75 procent atmosfär och 25 procent handling? Det krävs läsning mellan raderna och viss förståelse för mytologiernas betydelse, eller åtminstone en uppskattning av ett annat sorts tänkande än det strikt realistiska. Jodå, på marken och inne i djungeln finns en rå fysisk verklighet. Hårt arbete. Otacksamt. De som verkligen tjänar pengar finns högre upp i näringskedjan. I den här täta skogen dyker dessutom andra varelser upp som inte behöver vara direkt mytologiska heller, jaguarer och krokodiler till exempel. Men alltmer tycks krafter utöver de synliga vara i rörelse.
Den unga kvinnan är i en utsatt position, med endast ett vitt men alltmer slitet och missfärgat klädesplagg att tillgå. En grupp med enbart män, som i flera fall kastar lystna blickar. Misstänksamhet och svartsjuka mellan dem uppstår inte helt oväntat, samtidigt som hennes make - eller mannen som tänkte bli det - med sina underlydande också har ärenden ut i djungelområdet. Kommer deras vägar att korsas igen? Här är en tillvaro med bitvis brutala regler. Så mycket kan sägas att gruppen krymper av olika orsaker.
Den unga kvinnan är till synes maktlös, eller är hon? Utövar hon något slags inflytande på männen som ingen riktigt förstår? Frågan är om hon ens själv förstår det. Filmens huvudsakliga ambition är inte att vara glasklar kring varför allting händer. Särskilt Indira Andrewin i huvudrollen som Agnes agerar till stor del med hjälp av ögonen och mer subtila uttryck. Agnes är själv engelsktalande och kommunicerar inte obehindrat med de spansktalande gummiletarna. Och vilka av dem kan hon lita på egentligen? Det är som sagt en hård värld, där den revolt som männen kan tänka sig är att bryta mot reglerna och sälja gummit till någon annan än sin vanliga patrón, chefen de fruktar och samtidigt föraktar.
Filmen utspelas för drygt 100-talet år sedan i en tid och miljö med oklarheter kring vem som egentligen bestämmer. Finns någon tydlig centralmakt i närheten eller bara exploatörer och råkapitalister som ser till att andra gör det svåra jobbet åt dem för att sedan håva in storkovan?
Om man sugs in av stämningen och den smygande hotbilden, ovissheten kring vad som kan hända och vilka som ska överleva, då är det här en bitvis hypnotisk och mitt i långsamheten händelserik historia. För andra kan den säkert framstå som utdragen, otydlig i sitt syfte och alltför öppen för att ge valuta. Själv ser jag till största delen det förstnämnda.
© Johan Lindahl
2021-08-03
Originaltitel: Selva trágica
Mexiko/Frankrike/Colombia, 2020
Regi: Yulene Olaizola
Med: Indira Rubie Andrewin, Gilberto Barraza, Mariano Tun Xool, Eligio Meléndez, Gabino Rodríguez, Shantai Obispo, Cornelius McLaren, Gildon Roland, Dale Carley
Genre: Drama, Mystery
Svensk biopremiär: 2021-06-09
Teman: Livet i djungeln Originalproduktion från Netflix
Ingår i följande teman
