Christoffer Robin & Nalle Puh (2018)
Ofarlig, harmlös, fin
Det här är ganska exakt vad du väntar dig av kombinationen Marc Forster och temat ’den vuxne Christopher Robin har tappat bort sig själv men hittar sig med hjälp av sina gamla vänner’. Och det är inte så illa, det.
Christopher Robin lämnar Sjumilaskogen med löfte om att aldrig glömma NalIe Puh, Nasse, Ior och de andra. I korta kapitel presenteras sedan vägen till vuxenlivet. Andra världskriget, äktenskap, barn och karriär. Den sistnämnda tar förstås över och får honom att glömma allt som är viktigt här i livet. Det krävs att hans gamla nallevän kommer på besök från Sjumilaskogen – mitt i en helg då han verkligen måste arbeta – och i en serie smålustiga och rörande händelser hjälper honom att hitta tillbaka, via klassiska platser och repliker. ”Hook” möter ”Paddington” utan vassa kanter eller djärva grepp och ingen kan rimligen varken förnärmas eller förskräckas. Och det är inte menat som ett hån.
De kända mjukisfigurerna från Milnes böcker har givits en live action-form som känns mer rätt än i de tecknade filmerna. Det är Shephards berömda bilder, men verkliga - de är verkligen där. Nalle är sävligt klok, Nasse är orolig men modig, Ior är torrt och dystert rolig och Tiger är hoppig. Manuset är allt annat än originellt, stämningen och det fina ljuset över landsbygd och gamla London är synnerligen bekanta, men det är svårt att klaga. Hade man velat ha det på något annat sätt? Och kunde någon passat bättre i huvudrollen än Ewan McGregor? Agent Carter (Atwell) i rollen som hans fru är också ett bra val. Det funkar fint, kort och gott.
”En av de finaste filmer jag sett”, konstaterar elvaårige sonen och sjuåriga dottern skrattar och engageras på alla de rätta ställena, särskilt när hon lyckats genomdriva att vi ska slå över till den acceptabla svenska dubbningen. Ja, ni fattar, man kan vara Kritiker och påpeka var idéerna använts förr och bättre, men om du letar just efter en ofarlig, godhjärtad film av gammalmodigt snitt med potential att charma familjen så har du den här. Och det är inte så illa, det.
© Anders Lindahl2019-02-25
Tack till Disney för recensionsexemplar