The Night Manager (2016)

Elakt spel med höga insatser i vapenhandlarvärlden

4 russin

- Vem som helst kan förråda vem som helst. Det borde du veta.
Livsvisdomar från en lyckosam leverantör av livsmedel. Ursäkta, motsatsen kanske det borde vara.
- När en kontinent drabbas av kaos öppnas nya möjligheter, är en annan filosofisk utläggning från samme man, med tankegångar som kan kännas igen om man läst exempelvis ”Chockdoktrinen” av Naomi Klein, en liten behändig skrift på närmare 700 sidor om den ökande förekomsten av global katastrofkapitalism.

Januari år 2011. Kommer ni ihåg någonting av det? Till exempel Mellanöstern. En hotellmanager i Kairo tar sig igenom protesterande folkmassor till jobbet och försöker lugna besökande turister. Han blir även ombedd av en kvinna med kontakter på höga nivåer att kopiera några papper. Intressanta papper, visar det sig. Medan de aktiviteterna pågår tvingas dåvarande diktatorn Mubarak kasta in handsken och avgå.

Förlagan till serien är en bok (som jag inte läst men antagligen borde) av en viss John le Carré. Av det kan man sluta sig till att det blir thrillerinslag, svek och bedrägerier samt inte minst en del storpolitik inblandad. Här står det snart klart att en större mängd vapen är på väg från säljaren till köparen för omgående användning. Men exakt vart och till vad? Korruption och infiltration. Underrättelsetjänster som undviker att undersöka vissa mäktiga personer. Såsom inflytelserika vapenhandlare och rika familjer med rätt kontakter på internationell nivå. Ingenting nytt i sig, men det kan ofta bli intressant ur dramaturgisk synpunkt. Idén om personligt ansvar är ofta något som återkommer i le Carrés intriger. Så ock här. Människor som inte brukar befatta sig med statshemligheter blir indragna i smeten och tvingas fatta ett beslut. Inne eller ute?

Efter diverse förvecklingar på kort tid passerar några år innan tråden plockas upp igen, nu med utsikt från ett fjällhotell i Schweiz. En man som är van att verka under de mörka timmarna för att vara andra till lags, får nu ett erbjudande många skulle formulera ett vänligt men bestämt ’tack, men nej tack’ till. Hans moralkod och medvetenheten om sakernas tillstånd gör dock att han antar utmaningen. Han går undercover på uppdrag av en kvinna som arbetar med underrättelsetjänst men själv inte direkt litar på alla kolleger i sin bransch. Hon vill sätta dit en vapenhandlare med mycken röd substans på händerna. Nattmanglaren med den strikta profilen har sina egna personliga skäl att ge sig in i leken. Men ska man ge sig i kast med den onde, vilket vissa här hävdar att det handlar om, måste man mana fram en del egna demoner för att platsa på samma planhalva. Och vad gör det med en själv i processen? Som sagt, inga nya frågeställningar egentligen, men de brukar också kunna bli spännande i rätt händer.

- Barn växer upp och tror att vuxenvärlden är ordnad, rationell och ändamålsenlig. Det är skitsnack. Att bli en man är att inse att allting är ruttet. Att förstå hur man firar den ruttenheten, det är frihet.
Vapenhandlaren lägger ut sin livsfilosofi i ett förtroligt samtal med sin nye adept. Det kommer att handla mer om mer om infiltratören och hans dans med djävulen, vem som manipulerar vem, vapenhandlaren som är van att syna andra människor och bedöma hur användbara - eller hotfulla - de är. Han har givetvis underhuggare som gör en del av jobbet. Han har också en älskarinna (Elizabeth Debicki) som i sig kan vara en frestelse för nykomlingen i boet. Viktig i sammanhanget är också underrättelseagenten Angela Burr som lett in vår huvudperson på hans nya farliga bana. Nitisk och envis, erfaren och bränd av tidigare svek och därför måttligt intresserad av att blanda in fler kolleger än nödvändigt i projektet.

Inte helt oväntat genomsyras handlingen av alltmer ovisshet. Om de givna problemen med att ge sig in i en allvarsam lek med identiteter och informationsinhämtning. Kommer hotellmanagern på vift, nu med ett antal olika ID-handlingar på fickan, att behålla greppet om vem han egentligen är och varför han gör det han gör? Kan han lita på sina egna instinkter och hur stora risker ska han ta? När myndigheter som ska reda ut missförhållanden själva är infiltrerade blir insatserna ännu högre.

Tom Hiddleston i huvudrollen som infiltratör får lära sig självbehärskning. Eller hans karaktär får göra det, vilket gör att han förväntas vara så enigmatisk som möjligt och regelbundet utstråla ovisshet kring sina intentioner. Hugh Laurie som den krasse kapitalisten Roper tillåts inte oväntat vara yvigare, öppet cynisk och machiavellisk - ja, han är i princip perfekt placerad. Man måste alltid ge ett särskilt omnämnande till trotjänaren Tom Hollander (”Bohemian Rhapsody”, ”Bird Box” med mycket mera på meritlistan) som alltid gör något speciellt av sina ofta tvetydiga roller. Och Olivia Colman (nu senast Oscar-vinnare för ”The Favourite”) får också riva av ett rikt register som Angela, den synnerligen envisa och patosfyllda undersökaren från engelsk säkerhetstjänst med många hinder på vägen även inom den egna statsapparaten.

© Johan Lindahl
2019-06-08

©SF
Big Business comin' right up!

©SF
Hon är bossens flickvän. Men vill hon fortsätta vara det?

©SF
Papper, papper... Tänk att de kan sådan stor betydelse. Särskilt om det är meningen att bara ett fåtal personer ska känna till deras existens.

Originaltitel: The Night Manager
Storbritannien/USA, 2016
Regi: Susanne Bier
Skapare/show runner: David Farr
Med: Tom Hiddleston, Hugh Laurie, Elizabeth Debicki, Olivia Colman, Alistair Petrie, Tom Hollander, Adeel Akhtar, Michael Nardone, Hovik Keuchkerian, Douglas Hodge, David Harewood, Natasha Little, Antonio de la Torre, Tobias Menzies

Genre: Drama, Kriminalfilm, Thriller, TV-serie







     

Dela |