A Quiet Place (2018)
I de tystas land är den döve kung
Tystnad. En av skräckgenrens främsta tillgångar, vilket man kanske inte alltid tänker på. Den laddade tystnaden inför en jump scare, fåglarna som inte sjunger i en glänta där något hemskt väntar. Häromårets ”Don’t Breathe” gjorde effektivt (och ibland spekulativt) bruk av kravet på att huvudpersonerna måste undgå att höras av den blinde, livsfarlige mannen i huset de brutit sig in i. ”A Quiet Place” tar konceptet längre. Mycket längre.
’It’s sound!’ proklamerar den gamla tidningen som familjen i öppningsscenen går förbi på sin tassande jakt efter medicin och nödvändigheter. Ljud, ja. Minsta oväsen eller en replik i vanligt tonfall kan locka till sig mordiska varelser som slår till snabbt ur ingenstans. En vänlig gest i form av en leksak som kan föra oväsen kan vara en dödsdom. Det får familjen Abbott tidigt erfara och blir i prologen ännu färre.
De har ändå lärt sig reglerna. Smyg. Spela Monopol med mjuka pjäser. Dansa med hörlurar även i källaren. Prata med teckenspråk (att ett barn är dövt har gett dem ett försprång). Pappan forskar efter en möjlig lösning. Radiosänder. Tänder en brasa för att visa andra därute att de finns. Varelserna bryr sig inte om en brasa. Världen runt omkring gården och majsfälten vet vi inget om. Höstligt, övergivet småstadsamerika, ungefär som i ”The Walking Dead” (där överdrivet oväsen också kan locka till sig faran). Hustrun (Blunt) är för övrigt gravid, som om de inte hade nog med utmaningar.
Jag har aldrig varit bra på tysta leken. Att inte prata är inte riktigt min grej. I den värld som presenteras här hade nog en kommentar i stil med 'Shit, vad tråkig stämning det är!' beseglat mitt öde efter en kvart eller så. Men the Abbotts gör allting lugnt och kontrollerat. Jämt. Deras enda riktiga misstag är det i prologen, och det måste betraktas som maximal otur. Ingen av dem har nyst riktigt högt eller pratat i sömnen under de snart 500 dagar som förflutit sedan varelserna gav sig till känna. De tappar nån grej emellanåt, men inte högt nog att locka dit varelserna. Ingen har drabbats av en nervös skrattattack eller fått spel och börjat hamra på grytlock. Tydligen … Hjärnan är länge lite för aktiv med sådana frågor för att filmen riktigt ska sluka mig. Varför flyttar de inte till vattenfallet, där man kan prata, rentav ropa? Är det kanske för högljutt att bygga ett hus där? Okej, jag köper det. Men andra frågor envisas med att störa.
Men det är kul att se någon våga ta sig an något sådant här. John Krasinski från amerikanska ”The Office”, som spelar pappan, har också regisserat och satt frun i huvudrollen och uppenbart engagerat sig ordentligt i projektet, som för övrigt kan ses som en allegori över föräldraskapets ständiga oro eller en massa andra saker om man tycker att den bokstavliga tolkningen känns för enkel.
Och när vattnet går och utelamporna slår om till rött och varelserna syns i närbild i all sin groteska fulhet i en riktigt tät och stark sekvens - och filmskaparena visar sig ha tänkt på i alla fall en del av det man undrat över - så tystnar invändningarna. Det är stämningsfullt och skitspännande på samma gång. Efter det är det lättare att förlika sig med bristerna, strunta i frågorna och njuta/lida av det som är bra. Såsom fotot, ljudet och de tillspetsade skräcksituationerna. Inplanteringen med spiken är för övrigt lika jobbig som det trasiga glaset i ”Persona”.
Det är mycket tvivel som måste förskjutas (för att tala med Coleridge) men när man lyckas belönas man med en ovanlig skräcktripp. Jag är kluven men när jag känner efter gillar jag verkligen ”A Quiet Place”. Den har sina luckor och gimmicks, men också en hel del att imponeras av. Den berättas till stor del med bilder och miljöer och är i allra högsta grad en Film. Vars slut man kan dissa eller älska efter behag. Kanske både och ...
© Anders Lindahl
2018-08-26
DVD / Blu-ray
Bakomfilmen är precis som alla andra och samtidigt en av de mer intressanta jag sett. Gott om små aha-upplevelser och roliga inblickar. Millicent Simmonds som spelar äldsta dottern är till exempel döv på riktigt.
Originaltitel: A Quiet Place
USA, 2018
Skapare/show runner: John Krasinski
Med: John Krasinski, Emily Blunt, Millicent Simmonds, Noah Jupe
Genre: Skräck
Hemmabio: 2018-08-20
Teman: Laglös värld efter katastrof
Ingår i följande teman
